>Mina syskon

>Jag har en storasyster och en lillebror. Min storasyster är 7 år äldra än jag och min stora idol. Min lillebror är 1 år yngre än jag och även han min stora idol … fast på ett annat vis. När vi var små var min bror och jag som katt och hund. Vi blev inte vänner fören vi blev i stort sett vuxna. Men sen … ja jösses vad mycket skoj vi har haft genom åren. Min syster fick dras med mig och min bror hela tiden när vi var små – eftersom hon var så mycket äldre. Detta medförde att jag och min bror växte upp på AIK´s fotbollsmatcher … hm … hur bra var egentligen det :S

Now days – som vuxna – har vi ALLTID mycket skojigt när vi träffas. Skrattar och pratar oss hesa.

Vad vore liksom livet utan syskon?

Det sämsta är dock att den ena av oss bor på andra sidan Sverige – INTE ok!
Det bästa är dock att den andra bor bara på andra sidan … tja … inte alls långt bort – HELT ok!

>Kiropraktorbesök

>

För en månad sedan var Cuba hos kiropraktorn och då tyckte kiropraktorn att Cuba var enormt stel i ryggen och lite i halsen/nacken. Jag fick order om att hålla henne varm, vi fick bara skritta barbacka i en vecka efteråt och hon trodde att Cuba ev. behövde en ny sadel.

Idag – endast en månad senare – var det tid för återbesök. Kiropraktorn trodde jag hade plockat fram en annan ponny. Så stor skillnad var det.

Vi kom gemensamt fram till att den största orsaken till det är att jag inte rider med bett.

Antagligen är det så obehagligt för henne med bett att hon spänner sig i både nacke/hals och ryggen.

Känns så himla skönt 😀 att hon är bra igen och att jag gick på magkänslan som sa att det var i munnen felet satt. Nu måste jag bara fixa en tandläkare som kollar henne.
Nido fick också en behandlig men hos honom fanns inget konstigt – bara lite småsaker som är vanliga hos unga hästar.

>Film

>Dessutom finns hela ”kalaset” på film. Egentligen ser det ju så tafatt ut att jag inte vill dela med mig men herregud JAG är ju sådär tafatt när jag hoppar så vaddå – då har ni ju all rätt att se ”eländet” hihi. MEN det var verkligen så himla skoj 😀

>Vilken dag

>Åh vad roligt jag har haft idag 😀
Det var tävlingar ute på stallet och jag var med. Startade min lilla Cubis i hoppning 30cm och i dressyr – märke I. Låter ju kanske inte så avancerat men jag hade verkligen jätteroligt 🙂
E och Nido var ju såklart också med. E och Cuba startade i dressyren och dom vann sin klass – delad första placering med min min förra häst Sudden och hans nya ägare Sofia 🙂
E och Nido vann i hoppnigen – 70-klassen. Jätteroligt att komma hem med 6 rosetter tillsammans 🙂

TUSEN TACK till Milli-mulls som ordnade tävling så även jag kunde vara med <3<3<3<3

>Min tro

>Jag tror på Gud. Växte upp i en familj som inte var troende men med en farmor som var lite ”religös” 😉
När jag var tonåring var jag, ett kort tag, med i Filadalfia-kyrkan. Dock tyckte jag att det var lite väl mycket ”klubben för inbördes beundran” och det är något jag verkligen inte gillar.
Jag är gift i kyrkan och mina barn är döpta i kyrkan.
Nu förtiden går jag inte i kyrkan men jag har ändå min tro. Jag möter min Gud ute i naturen på hästryggen 😀

>Ett ögonblick

>

Jag har tänkt och tänkt och tänkt på ett speciellt ögonblick men haft lite svårt att välja ett. Men så tänkte jag – det är ju ändå en hästblogg så vad passar bättre än ett häst-minne:

Dagen då jag för första gången träffade Zorino. Han stod på gången när vi kom, var borstad och såg så himla fin och glänsande ut. Tjejen som sålde sadlade på och vi gick till ridhuset. Hon red honom först och när jag såg henne rida honom så tänkte jag att nä, det där ser alldeles för svårt ut. Sedan var det min tur. Jag var nervös som aldrig förr. Men hoppade i vilket fall upp. Tjejens tränare var med och av henne fick jag lite hjälp. När jag först skrittade Zorino så kände jag nej, detta är INTE hästen för mig. Men jag tänkte att jag måste ju i alla fall prova trava och galopper när jag nu ändå är här. Dock tog det emot lite. Så börjar jag trava och når sjunde himlen … såå härlig trav. Sen galopperar jag och når ännu högre höjder – vilken galopp 🙂

Resten är historia 🙂

Så kan det gå *hihi*.

>Min bästa vän

>Min absolut bästaste bästisvän är min man men förutom honom så har jag inte bara en bästa vän utan flera:

Till att börja med har jag A som är gift med min gamla, gamla skolkompis. Vi träffades när dom och jag och Nicklas flyttade till samma området. Då hade det gått några år efter skolan och jag hade inte träffat J på många år. Vi blev genast mycket bra vänner med A och J. Under åren där hade vi enormt många roliga och trevliga stunder tillsammans. A var den person, den enda förutom Nicklas, som förstod och trofast fanns kvar vid min sida när jag mådde dåligt efter att Emma föddes. A ringde och ”tjatade” om att vi skulle träffas fastän jag aldrig ringde henne. A ställde upp utan krusiduller och vet ni vad – det gör hon än idag. Hon är den absolut bästa vän man kan tänka sig 🙂 Jag och Nicklas har dessutom den stora äran och glädjen att vara gudföräldrar till deras fina pojkar.

Sen har vi Å – hon går inte heller av för hackor 😉 Hon kom in i mitt liv mycket senare. Vi träffades och blev vänner för att våra barn träffades och blev vänner. När våra döttrar började rida satt vi där på läktaren och lärde känna varandra. Sedan dröjde det inte så länge förrän vi började äta middag tillsammans och åka på semester tillsammans. Både Å och hennes man J är toppenvänner. Ställer alltid upp och är alltid otroligt trevliga att umgås med 🙂

Sist men absolut inte minst har jag B. B och jag lärde känna varandra för bara tre år sedan. Det började med att jag sålde en häst till henne. Sedan dröjde det inte länge förrän vi var ”oskiljaktiga” i stallet. Vi flyttade tillsammans med våra fyra hästar och alla ”våra” barn. Och såsmåningom även flyttade tillbaka. Vi jobbar ihop i stort sett varje dag och jobbar vi inte ihop så syns vi ändå varje dag i stallet.
B är den absolut snällaste människa jag någonsin har träffat. Hon är helt genuint osjälvisk. Och egentligen hur många sådana finns det?

Tänk ändå vilken tur-människa jag är som har dessa tre vänner och ännu bättre – dessa är inte mina enda. Jag har flera som egentligen också skulle ha en plats här idag.
Ni finns i mitt hjärta och jag tror ni vet vilka ni är <3