På riktigt …

Jag är verkligen helt usel på att uppdatera min blogg. Vet inte ens vad jag ska skylla på längre. På dessa månader har så klart mycket hänt. Regal de Chivas har åkt tillbaka till sin ägare, Camilla. Haldir fick då flytta in tillsammans med Zacharia, Indio och Leo. Det gick först väldigt hett till. Haldir visade inte tillräcklig respekt och det fick han minsann veta 😅 Men så fort Haldir visade respekt så lugnade allt ner sig och nu är det en mycket fin och bra flock för två hingstar att växa upp i. Indio styr med järn(hov) 😂 och de andra har stor respekt för honom men han leker också med dem.

Stuteriet har fått ett nytt avelssto – ridponnystoet Hjortbackens Madicken e Veronas Gerswin. Hon och Cuba är betäckta med connemarahingsten Dexter Leam Pondi och Nana är betäckt med Artico VIK. Det skulle vi ju ha gjort redan förra sommaren men eftersom vi aldrig fick Haldir att gå in i transporten så fick vi skjuta upp det ett år. Ingen av stona är kollade än, så vi håller tummarna för att de tagit sig.

Vi har ägnat mycket tid, denna vinter och vår, åt att lastträna flera olika hästar. Jag tror aldrig vi har haft så många som har varit åt det mer svårlastade hållet. Vanligen brukar både unghästar och våra vuxna bara kliva rakt på. Haldir blev skrämd av transporten när han var 2-3 månader och vägrade sedan att ens närma sig den. Det har vi helt tränat bort under denna vår. Han går rakt in men är inte trygg så vi har inte stängt bakom honom.
Indio är egentligen inte svår att lasta, han går rakt in men han är inte trygg där inne så det har vi jobbat lite med.
Nana har dock varit vår prio 1. Eftersom drömmen var att betäcka med Artico VIK (som jag har fryst semin på) så var vi ju helt enkelt tvungna att få henne in i transporten. Vårt första steg var att helt enkelt låta henne äta sin mat på rampen och sedan successivt flytta matskålen längre och längre in tills hon var inne. Det tog inte så lång tid. Men när vi sedan stängde bakom henne så fick vi ett litet bakslag. Då beslutade vi oss för att lasta in Cuba på sidan och se om Nana kunde känna sig tryggare där inne med en kompis som är en mycket van resenär. Det gick bra men vi kände ändå att Nana inte var helt okej. Vi nöjde oss dock där och så var tiden inne för att resa till stationen. Vi tog med oss Cuba för hon skulle ju också kollas. Nana fick stanna på stationen några dagar och när vi skulle hämta tog vi med oss Cuba igen. Det tog dock 45 minuter att lasta för Nana hade helt tappat förtroendet för transporten. När vi åkte hem googlade Emma hur Eamon Hickey gör när han lasttränar. Och sedan körde vi den metoden i 3-4 dagar hemma. Efter det har Nana åkte flera ggr själv och hon är extremt duktig. Nu känns det som att hon äntligen känner att det är okej. Jag är såå sjukt galet nöjd med det stoets psyke! Om hennes avkommor får hälften av det så ska vi vara väldigt nöjda.
Madicken är inte heller helt enkel att lasta – men tar man fram linor så går hon på direkt. Dock vill vi träna bort det och lära henne så mycket förtroende så att hon går in utan linor. Det får bli höstens träning.

På gården har vi fått några nya inackorderingar och det känns jättetrevligt! Till sommaren kommer det en sommarhäst (som varit hos oss i flera år tidigare) och även två islandshästar. Jag har dragit om el-tråden i hela stora sommarhagen. Det var ett jobb som jag delade upp i flera små delar för annars hade det blivit alldeles för övermäktigt. Så hela jobbet tog flera veckor men då jobbade jag bara med det i kortare stunder. Nu är det i vart fall klart och blev väldigt bra.

Men det allra bästa som hänt hittills detta år är ändå det att min bror med fru har köpt en lägenhet här uppe i Sthlm och flyttar från Göteborg. ÄNTLIGEN <3 som vi har längtat efter det.

Anledning till träning

Dagen innan julafton fick Exsus Zacharia kolik och vi fick åka akut in till Strömsholm. Där blev han kvar i tre dagar och den 25e fick vi hämta hem. Han ville absolut inte bli lastad och vi fick hjälp av den fantastiska personalen på Strömsholm. Ändå tog det två timmar 😩

När vi åkte hem bestämde vi oss för att ta tag i de svårlastade hästarna på gården. Sagt och gjort. Vi började lite lätt igår och fortsatte idag:

Haldir är alltså killen som aldrig tidigare ens vågat nudda rampen med en hov.

Zacharia uppe med framhovarna på rampen.

Det som på sommaren

är en förbannelse, är på vintern en välsignelse …

Vad talar jag om nu, undrar ni. Jo torkan 😂🤣 På sommaren svär jag ve och förbannelse över att det aldrig vill regna. På hösten/vintern tackar jag gudarna för att det är så torrt och fint i hagarna 🤩 Jag kan fortfarande gå med lågskor överallt i hagarna. Alldeles nyss gick jag ut i hagen och hämtad Cuba iklädd mina sommar-foppatofflor. Och inga hästar går med lera upp på benen, det är bara lite blött längst ner på hovarna.

Förra året var dock ett undantag. Vid den här tiden förra året var det ett fullkomligt lerbad överallt. Det kan du läsa om här: Extremt
Jag avslutade det inlägget med att önska och hoppas att resten av 2020 skulle bli lite bättre … herrejösses vilken grotesk kommentar så här i efterskott 😩🙈😬😱😳

Hösten är här

Världen är så vacker på hösten men jag gillar inte mörkret. Vi har hittills inte haft kallt, det är fortfarande utan-täcke-väder för alla hästar och det är skönt. Igår fick valack-flocken flytta från betet till sin vinter-lösdrift. I den andra lösdriften bor redan PRE-hingsten Ragge med PRE-hingsten Harry. Vi avskiljde Harry från mamma Nana och sto-flocken och släppte ihop honom med Ragge. Det gick så bra. Ragge är otroligt gullig och snäll mot Harry, som nog är lite förvirrad fortfarande och tycker världen utanför mammas sfär är aningens läskig. Harry är nu drygt 8 månader så det var alldeles lagom att skilja honom från stona. Det är första gången vi inte har fler hingstföl som skiljs av. Men i och med att Ragge tar så god hand om Harry så känns det ändå himla bra. Jag är också väldigt glad över att Ragge slipper gå ensam i vinter. Tanken var ju att få alla stona dräktiga och då skulle han ha fått gå med dem i vinter. Nu blev det så här i stället och det är ju också himla bra.

Senare under dagen ska vi flytta sto-flocken till deras vinter-lösdrift. Boxhästarna går fortfarande i sommarhagar och det får de nog göra ett tag till.

Förra veckan hade vi veterinär här som konstaterade att Darling är fortsatt dräktig och att Zach inte har några lösa benbitar. Känns toppen 😃

Man ska akta sig

För att ge godis ur handen …

Emma skulle tränsa Ragge häromdagen och eftersom han inte riktigt gillar bettet så brukar hon ge en liten godisbit precis innan. Bara det att han trodde hennes finger var en godisbit och bet tag rejält 😳🙈😫

Först tänkte vi inte så mycket så saken, hon tog ett plåster, hoppade upp och red. Vi jobbade på som vanligt hela dagen och på kvällen klagar hon över att det faktiskt bultar och gör ont i fingret. Tar av plåstret och ser att det ser rött och irriterat ut plus att det är svullet. Då slår det mig – stelkrampsspruta! Så jag ringer 1177 och kollar, de säger att hon ska vända sig till VC morgonen efter. Så igår morse åkte hon till VC, fick en stelkrampsspruta och även 10 dagars penicillinkur eftersom det såg infekterat ut. Tur vad nog det för hon hade feber hela dagen igår. Idag känner hon sig bättre men fingret är fortfarande svullet och det kommer var ur såret.

Vi har haft miljökontroll från kommunens håll här ute på gården. De hade absolut inget att anmärka på, vilket jag iof inte borde vara förvånad över med tanke på hur noga vi är med allt. Men det är ändå skönt att få det ”svart på vitt” liksom.

En månad senare är jag

inte riktigt lika nöjd. Det blev i princip en hel månad helt utan regn. Idag droppar det lite fint från himlen men det har inte kommit något regn annars på hela augusti. Hoppas det regnar hela dagen …

Nana blev inte dräktig med Regal de Chivas 😒
Mycket tråkigt men vi får börja tidigt i vår istället.

Något väldigt roligt som har hänt är däremot att Regal de Chivas har fått flytta hit. Camilla som äger honom behöver en ryttare och Emma rider honom gärna.

En väldigt väldigt trevlig hingst. Han är otroligt väl uppfostrad och har ett mycket bra psyke! ❤️

Sommar

Äntligen en ”normal” sommar med normalmängd regn. Så tänker jag som gårdsägare med hästar som helst ska gå på bete. Så tänker nog inte de flesta andra. Jag är såå tacksam över att slippa ha ångest över att det växer för lite. Dock medför regnet lite merjobb. Gräset växer ju inte bara på insidan av mina staket 😂 utan även överallt. Så det blir en hel del timmar i gräsklipparen 😀

Darling är äntligen dräktig med Zweed 🙏🏽

Av en slump upptäckte jag en PRE-uppfödare som håller till bara 20 min härifrån. För henne berättade jag att jag inte får in Haldir i transporten och således inte kan betäcka om Nana. Då erbjöd hon sig att vi kunde köra hennes hingst till Nana och betäcka. Sagt och gjort, så nu är Nana betäckt med en alldeles underbar liten hingst vid namn Regal de Chivas.

Så nu är det bara att hålla tummarna för att Nana är dräktig. Kontroll den 10/8.

Igår möttes jag av nyheten att min allra första häst fått vandra vidare, 29,5 år gammal. Fina rara lilla Sudden ❤️ Jag köpte honom som 15-åring och sålde honom några år senare till min medryttare Sofia. Hon tog bort träns och sadel och lärde honom och sig själv att bara rida i halsring, han följde henne som en hund och jag tror verkligen hans sista 10 år i livet blev alldeles otroligt fina.

Idag ska vi påbörja tvätten av stallet … 💪💪💪

När det inte går som planerat

Cuba har fått fång. Inte så konstigt att det inte tagit sig denna vår/sommar. Det är mer som en fångkänning än ett ordentligt anfall. Hon har inte alls lika ont som förra gången för 1,5 år sedan. Vilket ger mig stora förhoppningar om att hon ska bli helt återställd. Hon har fång i bakhovarna denna gång.

Darling var inte dräktig idag på kontrollen men vi gör ett nytt försök så får vi se om det löser sig.

Idag har jag även ridit min sista ridtur på Frillan – han har under en tid ”flaggat” för att han känner sig redo för pension på riktigt och då måste jag ju respektera den önskan. Han har visserligen inte varit min så där himla länge men han har verkligen gett mig många många fina ridturer och gett mig tillbaka både mod och ridkänsla. En helt fantastisk liten islandshäst på så många vis.

Ja år 2020 levererar på 2020-vis – ett riktigt skitår som står och skrattar åt oss ”Fuck you humans” Vårt skitår började ju redan i nov 2019 när Jax förolyckades 🙁