Jag är en så kallad året-runt-badare … fast det blir lite missvisande för jag badar inte när isen ligger. Inte för att jag inte vill utan för att det helt enkelt blir för krångligt att hålla en vak öppen.

Jag har alltid älskat att bada. När jag var liten hade jag en sommarvän – Ulrika – vi träffades och umgicks när vi var i vår stuga på västkusten. Ofta tillbringade vi nån vecka/helg där, tidig vår och då gällde det att hinna bada före vännen Ulrika. Det var som tävling. Det var mitt livs första kallbad.

När vi flyttade hit så låg isen. Jag kommer inte riktigt ihåg när jag badade första gången då, år 2015 men jag vet att jag hade bestämt mig för att inte sluta bada när sommaren övergick i höst. Helt enkelt bara fortsätta bada hur kallt det än blev i sjön. Det gjorde jag också. Men när isen la sig så gav jag upp och inväntade våren. Så fort isen lossade så började jag bada igen. Och sedan dess har jag helt enkelt gjort så. Badat från islossning till isläggning. De första åren fick jag en sådan kick när jag badade i vatten kallare än 10gr. Numera får jag ingen kick men det ger mer långsiktiga effekter.

Sommartid så uppskattar jag när jag hittar ett ställe där vattnet är kallt – gärna runt 12-16gr. Det är temperaturer som är helt optimala för mig.