>Äntligen var det dags för lektion igen – åh vad kul 🙂
Inte nog med det – jag fick rida utomhus på vår stora volt i strålande solsken och ca 10 plusgrader också. Jösses vad nice!
Jag började med att checka av med Annelie att hon tyckte det var ok att jag red med jaktkandaret. Det tyckte hon. Jag hann med att skritta fram och värma upp lite grand innan Annelie kom ut.
Först bad hon mig kontrollera om han var mjuk och följsam i halsmusklerna och så övade vi lite på att han skulle tycka det var ok att gå lågt i övergångarna mellan hö och vä varv. Andra övningen bestod i att skritta utan att han gick över i passgång och därifrån fick jag sedan minska och minska men öka drivningen så att bakbenen kom igång. Detta var bra svårt men åh så kul eftersom man känner resultat. Det svåraste var timingen så att jag inte bromasde för mycket så det blev stop och nästan lite bakåt. Men i vanlig ordning fick jag bra hjälp och kunde till slut känna att jag kände när det var på väg att bli stop. Vi höll på med detta rätt länge och det var lite lättare i hö varv.
Sen fick jag gå över i trav och göra exakt samma sak. Det var både enklare och svårare. Jag har lärt mig ett nytt begrepp idag – balanstrav. Det blev en hel del balanstrav idag. Innan idag hade jag nog trott han gick i passage men nu vet jag skillnaden … fast jag vet förstås inte skillnaden i hur det känns men i alla fall teoretiskt.
Efter detta moment fick jag öva på igångsättning från skritt till trav UTAN att han passade i skritten eller slängde upp huvudet. Otroligt svårt. Detta gick bättre i vä varv. Inbakat i detta fick jag öva på att öka och minska traven. Först fick jag inte till ens den lilla ökningen men efter ett par varv så fungerade även detta hyffsat.
Sedan var det dags att galoppera och jag tycker ju att det är den enklaste av hans gångarter då jag hinner med men idag var det jobbigt. Jag skulle först skritta, hitta en BRA skritt, aktivera honom, göra en fin ingångsättning till trav, hitta en bra form, göra en bra galoppfattning och sedan öka lite och därifrån minska, minska, minska nästan ända tills han bröt av. Och det var just det momentet som var svårast. Detta gick det bäst i hö varv. Sedan var timmen slut …
Det var en väldigt trött matte som sedan ägnade en låång stund åt att skritta av och när vi kom in i stallet så såg man även att det var en rätt så trött häst. Fast han såg grymt nöjd ut, han såg jättenöjd ut hela ridpasset till och med när jag pressade lite! Jag tror han tycker det är kul att det börjar hända lite och att jag inte bara sitter där uppe och ”åker häst”.
I morgon hoppas jag min andra tränare kommer och har lektioner. På onsdag är det återigen dags för lektion för Annelie men då ska jag rida på vanligt bett och öva på helt andra saker.
På tisdag ska Zorino få åka iväg till Botkyrka och ridas på lektion av min kompis Å. DET ska bli jättespännande tycker jag. Jag älskar att se min häst ridas av duktiga ryttare.
