>Idag släppte jag min häst lös i ridhuset en liten stund. Tanken var att lös-longera … att tänka är ju alltid bra men man ska också försöka tänka hela tanken ut och inte fastna någonstan på mitten. Vi känner inte varandra så där jätteväl ännu min häst och jag. Om vi säger så här – jag kommer inte behöva lägga några kronor på att ta ut en kiropraktor just nu i alla fall – ett tusen brall/backut-sparkar och bockningar senare. HERREGUD så han brallade på – jag har aldrig sett på maken. Men någonstans bland alla tankar känns det ändå lite roligt – jag och B brukar skoja om att han är lite hjärndöd för han är så extremt lugn av sig när man hanterar honom men han kan minsann, det visade han idag. Han låg ner i kurvorna och ni som vet hur litet ridhus vi har förstår att han mest låg ner hela tiden, sparkade bakut, brallade och skenade runt i galopp. E och jag kollade på varandra och sa att han gör snart illa sig. Som tur var så skenade han runt i kanske fem minuter och sedan lugnade han plötsligt ner sig och kom in till oss på mitten. Mina små försök till att lugna ner honom innan brydde han sig inte ett dyft om.
Inte okej Pernilla, inte okej … men man lär sig av sina misstag!