Duktiga hjärtan

Vilka ponnyer – tänk om ALLA ponnier var som mina 😉

Nido har ju varit en aningens svårlastad de senaste gångerna på klinikbesök – inte så konstigt – så jag tog med mig snälla Emelie som lasthjälp och hjälp inne på kliniken. Men Nido gick in så snällt – eftersom hans älsklingssyster redan stod på plats 😀

Väl på kliniken så var de så söta så söta – eftersom Nido aldrig går in i boxarnan på Stav så fick Cuba stå i box och Nido utanför 🙂

Nido var – så gott som ohalt – inget halt alls inne i ridhuset på mjukt underlag men fortfarande lite ofräsch/besvärad på hårt underlag både på böjt och rakt spår. Dock var vet. mycket nöjd över hur han svarat på behandlingen och han fick klartecken på att gå ut i vanlig hage. Dock ska jag låta honom springa av sig lite i ridhus och först i lina och sedan lös i ridhuet, innan jag släpper honom i hage. Hennes uppfattning är att han aldrig kommer hålla som tävlingsponny igen och då är det bättre att triangelmärka honom. Jag fick med mig alla papper att fylla i för att påbörja proceduren. Såå sorligt på en sån fantastisk sagoponny! <3

Cuba stod som ett ljus när dom tappade henne på lite blod. Nu håller vi tummarna att allt fortfarande är som det ska!

När vi åkte hem så lastade jag båda ponnierna helt själv – först skickade jag in Cuba och sedan skickade jag in Nido 😀 Duktiga små godishjärtan <3

Hemma igen :)

Så nu står den vackra svarta skönheten hemma i sin box igen och ”mamma” är en bra bit fattigare än för en vecka sedan … lite drygt 60 000:- kostade hela ”kalaset”. Tur man har försäkrat häst-skrället :/

Han har ett bandage över både ben och hov och ovanpå lite rosa vetaflex 😀 Snyggt mot den svarta färgen 😉

Var tredje dag ska bandaget bytas och det ska hållas så sterilt som möjligt! Mycket mycket viktigt att det inte kommer in smuts i hov-hålet! Om 2 veckor ska vi tillbaka för kontroll och då ska beslut tas om sko ska tas på – i så fall en specialsko med en liten lucka för hålet. Ytterligare 2 veckor senare ska vi tillbaka igen för röntgen av strålbenet.

I morgon bär det återigen av till klinik – denna gång är det Nido och Cuba som ska få äran  😉 Cuba ska tappas på lite blod – för att kolla dräktigheten. Och Nido ska hältkontrolleras igen och förhoppningsvis påbörja triangelmärkningen. Och jag hoppas vid gud att han får klartecken att släppas i vanlig hage. Lilla sagoponnyn börjar tröttna på sjukhage nu!

Operation gick bra

men ojoj vad mycket skada en liten spik kan åstadkomma 🙁 Den gick in i strålbensbursan genom djupa böjsenan, den skadade brosket vid strålbensspetsen 🙁 Det är en split i senan men det var inte så mycket smuts i bursan som de trodde igår. Dock är det fortfarande 60-70% chans att han blir helt bra.

När han vaknade från narkosen var han lite orolig och bet sig ordentlig i underläppen.

Stackars liten kille 🙁

OM precis allt går bra så får vi hämta hem honom i mitten/slutet på nästa vecka.

Finaste vackraste älskade lilla kille bli HELT bra!! Snälla högre makter!!

Vår vackra

Vår allra mest älskade svarta skönhet är på strömsholm 🙁

När vi kom till stallet idag vid strax efter 14 så sa Emma direkt att hon undrade vad det var med Rocky. Han stod och sparkade med ena bakbenet. Jag parkerade bilen och hon sprang bort till honom och kollade. Han stod bara på tre ben. Jag tänkte direkt att han skulle ha halkat i leran och fläkt sig men hon sa att vi måste kolla om han har något i hoven. Jösses vilken känsla den tjejen har – visste det sitter en sprik rakt in i strålen. Jag ropar på hjälp och snälla Frida kommer och hjälper oss få loss spiken. Vi tar Rocky till spolspiltan och spolar rent. Under tiden ringer jag Strömsholm och frågar om vi kan komma in. Ja det är bara att åka säger dom. Tre timmar senare är vi framme och lastar av en ponny som haltar något enormt.

Spiken har gått rakt in i strålbensbursan och genom djupa böjsenan. Rocky blev kvar och ska opereras i morgon. De ska försöka spola rent. Det är ca 60-70% chans att han blir bra och ca 1/2 års konvalescens. Vi är bara sååå ledsna. Finaste mest älskade vackra svarta skönhet 🙁

Färdiga

Nu är Rocky och Emma färdigkvalade för att få starta nationella starter i dressyr 🙂 Idag gjorde de sitt andra kval i LA:P1. Duktiga älskade lilla ponny <3 och duktiga fina vackra dotter <3

Ibland är det svårt att förstå hur mycket man kan älska en ponny! Rocky är en sån individ som man önskar att ALLA fick äran att få träffa och lära känna.

R.I.P Blaze

Vila i frid lilla vackra ponny – du ska finnas i våra hjärtan och minne för alltid

 

  

I torsdags hände en fruktansvärd olycka i vårt stall 🙁 Några av stona busade och plötsligt kommer en av dem haltande på tre ben. På något vis har nästan hela senan på ena frambenet gått av och man ser ända ner i kotsenskidan. Veterinär tillkallades men hennes liv gick inte att rädda.

Tävling

Denna gång var det dags för en liten hoppetävling för Rocky-pojken 😀
Vi åkte iväg hemifrån innan tuppen ens hade börjat fundera på att vakna, släppte ut alla hästarna i rena rama mörkret och hann lämna gårdsplan innan det ljusnade 🙂 Ändå åkte vi inte ens långt – bara till Tyresö. Men så blir det när man ska hoppetävla i den lägsta klassen. En LD (80cm) och en LC (90cm) stod på schemat. När vi kom fram hade det i alla fall ljusnat och Emma begav sig genast till ridhuset för att gå banan. Det värsta med CR är att man inte har en aning om hur lång tid det ska ta tills det är ens egen tur. I värsta fall nollar alla och då går det fort med den korta bana som var. Nu nollade inte alla och det var rätt dåligt arrangerat så det tog massor med tid innan det var Emmas tur. Framridningen och framhoppningens underlag var så helt värdelöst att Emma hoppade tre ggr – varav en gång på räcket och ingen på oxern. Rocky blev helt stum av underlaget och det såg riktigt tungt ut. Det var ganska djup och troligen nylagd sand som delvis var frusen – inte bra någonstans 🙁
Resten av tiden fram tills det var Emma tur skrittade hon utanför ridhuset. Vi hade redan kommit överens om att åka hem efter bara en runda. Ingen idé att riskera några skador på grund av uselt underlag.

Rocky-ponken gjorde vad han skulle – duktig liten skrutt 😀 Här kan ni se film på guldgossen 😉

Cuba

Nu har vi ridit på Cuba – två gånger. Första gången i lördags slängde jag upp Emma. Jag tänkte att det är ändå 1 år sedan någon satt på henne och vem vet vad hon får för sig … 😉 Emma har ändå 100 gånger bättre balans än jag – hihi.
Cuba tog det med mycken ro 🙂 Inga problem alls. Det blev bara 15 minuters skritt men ändå. Igår vågade jag mig på att hoppa upp själv och hon var väldigt pigg och glad men så snäll och det verkar som hon kommer ihåg vad som händer 🙂 Jag skrittade i ca 25 minuter, dels tog jag följe med några som skulle skritta av sina hästar och dels skrittade jag en stund på utebanan. Jag tror hon gillar det 😀

I söndags var hon dock vääldigt svullen över senan igen och hon hade till och med lite puls i benet 🙁 Jag avvaktade och ringde till veterinären på måndagen på vägen till stallet. Vet. var inte på plats men skulle ringa mig på torsdag. Men när jag kom till stallet sedan så var hennes sena precis som vanligt igen. Så nu idag ska det bli spännande och se om den är svullen och vad som händer i morgon. Jag tänkte att jag ska bara rida på henne när senan är fin och inte varm eller svullen. Så får vi se vad vet. säger på torsdag.

Verkar må bra

Cuba verkar må bra. Jag kom att tänka på något i natt – när jag låg och funderade på varför hon betedde sig som hon gjorde. Jag vet verkligen inte om det är så här men … tja kanske. När Cuba var på seminstationen hade hon på sig sin lädergrimma hela tiden. Nu när vi är hemma så dels har hon ingen grimma i hagen och dels har vi lädergrimman endast då hon ska åka trp. Hon har varit tvungen att åka trp några gånger och visserligen har hon inget emot att åka i själva trp men det vi har gjort har ju inte varit så himla roligt – ul på fölis, ul på senan … och något annat (kommer inte ihåg exakt vad). I måndags var vi iväg och kollade hennes sena på kliniken och efter det blev det så att jag bara har använt lädergrimman. Jag vet inte – kanske hon inte alls förknippar sin fula rosa/svarta lädergrimma med tråkiga saker MEN å andra sidan så kanske det är just det hon gör och då är det inte så konstigt att jag inte har fått fånga henne i hagen en endaste dag denna vecka. Hon ÄR känslig – jag vet inte bara exakt hur känslig hon är. I alla fall så är hon helt normal idag igen och det är jag himla glad över 😀 Min fina lilla känsliga prinsessa <3