Jag berättade ju häromdagen om att en av Rockys avkommor varit iväg på tävling – nu har jag fått ägarens egen berättelse vad dom varit iväg på för skojigt:

I helgen var jag med ettåring Vici på ASRP:s riksutställning i TIngsryd.
Jag har brukat åka med min kompis Elisabet när hon åkt med sina just för att de är så bra träning för unghästarna att få komma iväg o träna sig på att vara borta o bli mycket hanterade, sånt som lätt kan komma i skymundan med de yngre då de äldre som ska ridas o tränas alltid kommer före…
Jag trodde ju aldrig att de skulle gå så bra som de gjorde!
Vi åkte på fredagkvällen med båten till Oskarshamn med två transport o 3 st 1-åringar och 1st 2-åring. Stort bara de att åka båt! 😉 vilket dom gjorde alldeles perfekt!
På Lördagen var de då dax för Utställning o vi var i första gruppen, totalt 4 st ettåriga ston, som jag tror sen faktiskt var den högst bedömda gruppen under dagen!
Där gick alltså Vici o vann! man får då höra omdömen men får inte reda på några poäng eftersom att man går vidare. Tvåan i den klassen fick 40 p så vi visste att de var minst det iaf. först gick hon viader till ungponnychampion dit alla klassegrare i från 1-åringar, 2-åringar o 3-åringsklasser kommer till, både hingst, sto o valacker.
Även där vann hon alltså! på prisutdelningen vann hon ett täcke i strl 135 (alltså hade dom nog inte räknat med en ettåring som vinnare 😉 )
O hon som aldrig haft täcke fick på sig det o poserade så fint med blommor o rosetter som om de var den naturligaste saken i världen!
vi fick inte några poäng här heller. Nu var hon vidare till Best In Show klassen som gick sist på dagen dit dagens bästa ponnyer kommer till.
Här var de en godkänd hingst med o många andra vackra ponnyer.
Här var hon så trött! hon hade ju varit igång hela dagen o visat upp sig!
Här blev hon alltså tvåa , Reserv Best in Show, slagen av ett äldre sto som blivit BIS förut, och som hade mer orka kvar att visa upp sig. De visade sig sen att Vici hade samma poäng som vinnaren men eftersom hon var så trött så orka hon ju inte visa upp sitt allra bästa ytterligare en gång o då vann det äldre stoet på det! vilket jag förstår!
Nu fick vi iaf poäng som var väldigt fina 41p! vilket ju är mycke för en ettåring som inte är klar i kroppen alls ännu!

Så här stod det i protokollet :
TYP: Gog typ, god ponnyprägel, Harmonisk    8p
Huvud, hals & bål: Vackert huvud, lång ngt brett ansatt hals, gott djup, markerad manke, välformat kors   8p
Extremiter: Tillfredställande benad, nöjaktikt korrekt     8p
Skritt: avspänd, ledig, god takt, god steglängd        9 (!)p
Trav: Lätt balanserad trav      8p
Tilldelas Guld 41p

Men trots alla dessa fina omdömen o poäng så måste jag säga att de mest fantastiska med den här ponnyn är ju hennes temperament! Helt underbar att hålla på med! tycker allt är kul o blir aldrig ohanterbar.
Och trots allt som hände o rörde sig runt henne på utställningen så fokuserde hon på sin uppgift o visa upp sig klockrent! hon blir heller inte hysterisk av att vara själv lr att gå i från andra hästar, hon är lika nöjd bara man själv är med henne.
ska bli spännande o se hur hennes resa blir!
Och vi är väldigt glada att vi har ett helsyskon till i hagen som verkar vara precis likadan i temperamentet!

Och så här vacker är hon lilla Vini Vidi Vici (som hela namnet är)
                                              

är ÄNTLIGEN hemma igen … med det lilla smolket i bägaren – hon är så tjock så hon håller på och spricker ur sitt skinn 🙁
Jag har aldrig i mitt liv ägt (eller kanske inte heller ens sett) en så fet häst. På riktigt så är det väldigt, väldigt illa. I efterhand hade det varit såå mycket smartare att åka fram och tillbaka med henne till seminstationen. Där har dom ju såklart avelsfoder för sina halvblod och travarston och det fodret i fri tillgång till en  redan rätt tjock liten d-ponny är INTE en bra kombo. Men det är ju i vanlig ordning såå himla lätt att vara efterklok.
Hon är dessutom väldigt tillbakadragen och avvaktande i sin hållning mot oss. När jag släpper henne i hagen så vill hon absolut inte få på sig grimman igen – men jag jobbar på att vi ska bli bästa vänner igen. Hon ska bara få tillbaka lite förtroende …

Jag släppte ut henne med Nido när hon kom hem och gissa om dom blev glada att se varandra 😀 Först sprang dom lite och sedan stod dom och putsade och putsade och putsade på varandra – goaste finaste små ponnier!! 😀

Vi har också hunnit med att tävlingsdebutera på ”Drottningen” som vi (läs Nicklas) till vardags kallar Silvia 😉 Det är helt klart så att vi har köpt oss ett STO … (hur kunde vi göra det – vi gillar ju inte ens ston haha). Hon är på ett helt annat sätt än någon av våra andra. I första klassen – LC 90cm så vägrade hon ut sig på tredje hindret 🙁 Mindre roligt! I andra klassen – LB 100cm –  hade Emma bestämt sig för att hästen skulle över ALLA hinder och därmed basta. Hennes ridning blev mycket bättre men hon hann inte riktigt med i en lite klurig sväng och Silvia flöt ut lite och tyckte att nä hoppa skulle hon inte. Emma blev lite arg/bestämd och försökte igen, varpå hon stannade igen. INTE okej! På´t igen och sedan flög hon riktigt fint över alla hinder som var kvar. Duktig tjej! Jag filmade och har visat filmen för Emmas tränare – som direkt såg några saker att öva på – mycket bra! 😀 Så nästa gång går det säkert bättre!