Hopptävlingsdebuten

är avklarad och den gick väl sådär. Fast i det viktigaste gick den låångt över förväntan. Rocky var lugn som en filbunke och skötte sig helt fantastiskt!! 😀

Vad gäller själva hoppningen så gick det sisådär. Det började redan på framhoppningen, dom kom in lite snett på oxern och han ville inte hoppa. De gjorde om ett antal gånger och fick till slut lägga ner till 80cm och då hoppade han. Nu ligger det nära till hands att tro att det var för högt men som tur var hade vi bästa Ida med oss och hon kunde reda ut vad som var vad i problemet. Hennes analys menar att Rocky har en tendens att skjuta ut bogen för att komma undan och när han kommer mot en oxer på 90cm med bogen före i obalans så vill han helt enkelt inte hoppa – och vet ni, det köper jag. Inne på banan fick de exakt samma problem och de stannade ut sig på hinder nr 3. Det hindret kom ur en sväng kort väg från väggen och då hann Emma helt enkelt inte få ordning på hans ytterbog. Hem och träna 🙂 Nu vet vi ju att Rene ALLTID bygger svåra banor så det kanske inte var det smartaste vi gjort att ta debuten just där MEN det är ju hemmaplan för Rocky och det var få starter = inte så rörigt på framridning/framhoppning. Nu var Rocky som vilken annan häst som helst där inne så det spelade liksom ingen roll. Nu tar vi nya tag och tränar på problemen 🙂


Han är i alla fall den finaste och bästa häst vi någonsin har haft <3

Länge sedan sist

Vilken vecka vi har haft … ojojoj

I söndags upptäcker vi en av inackorderingarna med snor på mulen, vi drabbas av panik eftersom det finns konstaterad kvarka på granngården. I vilket fall vi isolerar hästen direkt. Jag tvättade alla kläder jag har haft i stallet, skorna mm. Inne i stallet saneras allt som vi tror den hästen kan ha haft kontakt med – hon står på lösdriften och är inte så ofta inne i stallet.

Dagen efter kontaktar jag Södertörn (där Rocky står) för att berätta detta varpå vi blir tillfälligt portade. Jag kontaktar då bästa Ida som rycker in och lovar att rida honom ungefär varannan dag tills vi får åka dit.

I onsdags var vet. på plats och friskförklarade hästen … vi hade visst agerat lite panikartat och förhastat. Men hellre det än tvärtom! Hade det varit kvarka så skulle ju alla hästar på gården haft fördel av vårt snabba agerande.

I morgon ska vi åka till Rocky igen, har inte varit där sedan i lördags. Det ”firar” vi med att åka och hoppträna för Jenny 🙂
OM hoppningen går bra så startar Emma och Rocky sin första hopptävling på lördag – lokal LC (90cm) – håll tummarna 🙂

Ja just det – i tisdags var jag på sjukhuset och kontrollröntagde min handled. Allt såg så bra ut så 🙂 Och gipset kommer tas bort om ca 3 veckor.

Jag ligger efter

med uppdateringen här på bloggen … det har hunnit hända lite sedan jag skrev sist.

Till att börja med så åkte vi iväg och provtränade för Anna Nilsson på Jursta – henne gillade vi också jättemycket 🙂 På den lektionen blev det mycket fokus på galoppen och Rocky blev riktigt trött. Han var inte alls lika avslappnad i det ridhuset, mycket mer på sin vakt hela ridpasset.

I lördags packade vi bilen full och in med Rocky i transporten för att åka till Mantorp och tävla för första gången. Jag var nervös för hur han skulle bete sig på tävlingsplatsen – det var ju första gången någonsin som jag åkte iväg med en hingst. Jag till och med tvingade Nicklas att följa med – utifall man behövde vara två vuxna. Men jag hade inte behövt vara nervös – Rocky var en riktig pärla 🙂 Visst är han vaken men hela tiden är han kontaktbar.

Första klassen – som var en LB:1 gick riktigt bra för att vara första tävlingen och för att ryttare och ponny har varit ett ekipage i fyra veckor 🙂 De skrapade ihop drygt 61%, han busade en del i galopp-delen men traven var helt okej.
Sedan fick Rocky stå en stund i transporten, äta lite, dricka och vila. Det var inte jättemånga starter och efter inte allt för lång tid var det återigen dags att ta ut den svarta för att göra nästa start. Det var en LA:1 och Rocky var klockren på framridningen – jättefin och inga dumheter i galoppen – men det tog han igen med råge inne på banan. Emma klarade inte av att visa något av galoppdelen så det blev vääldigt låga procent.
Det såg lite ut som Rocky undrade var hindrena tagit vägen 😉 – kolla här:

Ja det är bara att ta nya tag och fortsätta träna bort de där dumheterna i galoppen. Flera ”experter” som vi pratat med säger att det säkerligen är ungponny-”dumheter” som vi snart tar ur honom. Och med tanke på hur fort ALLT går med den killen så tror jag att det snart är ett minne blott.

På söndagen var det dags för tävling igen – denna gång hopptävling på Södertälje med Amigo. Den dagen började illa med att stackars Amigo fastnar med sin ena hov (skon) under mellanväggen i trp och får panik. Stackars stackars lilla Myran som stod bredvid – men han hanterade Amigos panik på ett föredömligt sätt. Med hjälp av snälla stallkompisar får vi till slut loss stackars Amigo. Efter koll att han mådde bra packade vi om och lastade Myran i en annan trp och Amigofick åka brett i vår trp och alla kan till slut åka till tävlingsplatsen. Sedan fortsätter konstigheterna för lilla Amigo – jag räknade så j-la illa så han fick tre minuters skritt som framridning innan det var dags för honom att hoppa 80cm CR – vilket han gjorde med den äran – felfritt om än i ett rätt långsamt tempo. Sedan in i trp och drygt fyra timmars väntan på nästa klass. Då fick han såklart en ordentlig framridning men var faktiskt trött – inte så konstigt – han rev ett och gjorde ett stop på sista hindret. Men hoppade sedan vid försök två. Måste säga att jag är imponerad över den hästens psyke – tänk att prestera så bra efter en sån start på dagen och detta i en ålder av 19 år. Lilla fina Amigo <3

Vilken helg … inte konstigt att jag vaknade med en bedrövlig huvudvärk i morse som sedan utvecklade sig till fullskalig migrän innan dagen var över. Den hann dessutom gå över innan jag skulle till stallet och natta alla hästar.

Idag skjutsade jag Emma till skolan där en buss väntade att ta henne och hennes skolkamrater till Gamleby – hon kommer hem igen på fredag kväll. Jag har alltså fem små ponnier att motionera och ta hand om hela långa veckan … men det ska nog gå bra. Det viktigaste är att hålla igång Nido-ponken så han och Emma kan göra en bra insats på omgång 1 i allsvenskan på söndag 🙂

Prov-träning nr 1

Igår åkte vi till Uringe och tränade för Ann Hagstedt. Det blev en mycket trevlig upplevelse. Dels var det ett fint ridhus – ett tältridhus som man upplever som väldigt ljust, helt okej underlag (inte som hos Jenny men vem har sånt fint underlag liksom) och dels var Ann väldigt trevlig, positiv och hon fullkomligt älskade Rocky. Hon sa bland annat att hon skulle skratta varje dag om hon fick rida en sån fin häst och hon var mycket imponerad över vilket samspel Emma redan hade lyckats få till efter bara 3 veckors ridande.

De fick göra lite av varje – antar att Ann checkade av lite vad de kunde. Eftersom Emma från början mest höll på med hoppning (träningsmässigt) så har hon lyckats lägga sig till med en olat – hon fattar alltid galopp för ytterskänkel (en hopptränare skulle nog säga att Emma gör rätt) men eftersom Rocky inte är inlärd så – så har dom haft lite kommunikationsproblem med just fattningar. Ann var på Emma hela tiden om det här och nu ska Emma försöka vara lite mer medveten när hon fattar galopp och fatta för innerskänkel istället. Hennes händer hade Ann också åsikter om – hon vrider om handlederna som en hoppryttare. Fast jag har för mig att även Jenny brukar vara på Emma om detta – fast kanske inte riktigt lika frekvent.
I alla fall åkte vi därifrån mycket nöjda och med en väldigt trött liten svart skönhet 🙂

Liten film från gårdagen:

Sadeldoktorn

Idag kom Jimmy Sadeldoktorn på besök för att hjälpa oss hitta de bästa sadlarna till vår svarta skönhet. Vi tog med oss de sadlar vi har för att han skulle kolla vad som passar eller inte passar. Först när Jimmy kollade på Rocky så såg han en aningens bekymrad ut men när han sedan provade det vi hade så märkte han att det inte var så ”illa” som han trott. Rocky har en väldigt stor trapezius-muskel och det gör att sadel-läget blir lite svårare. Sadeln glider väldigt lätt framåt.

Min Röössli-sadel som jag hade till Zorino satt som en smäck – vilket vi har trott och det är också den Emma har ridit i. Skönt att vi fick det bekräftat och slapp köpa två sadlar. Efter att vi konstaterat att Röösslin satt bra gick han för att hämta en hoppsadel. Han var borta i fem minuter och det blev också den sadeln vi sedan köpte och den enda vi provade. En såå fin mörkbrun Prestige Versailles 17tum i sitsen och 34 i bomvidd.

Jimmy Sadeldoktorn var väldigt duktig, snabb och trevlig. Och att han sedan inte kunde sluta ösa superlativ över Emmas ridning gjorde ju inte att jag tyckte sämre om honom – hihi 🙂
Så nu har vi två bra utprovade sadlar till den svarta och vi är redo för allt roligt som kommer nu i vår 😀

Rätt och fel

Jag är så fascinerad över hur fantastisk Rocky är 🙂 … ja, jag vet att jag är tjatig som en annan repig grammofonskiva men på något vis kan jag inte ens förstå att just vi – jag och Emma – fick förtroendet att förvalta denna fantastiska individ …

Visst har han nerv och visst är det svårt ibland MEN det ingenting känns som omöjligt utan BARA roligt. Bra utmaning! Han älskar när man gosar med honom, pussar på mulen, kliar på halsen och bakom öronen. Fastän han är så pass duktig i ridningen så är han så himla mycket gosig ponny i hanteringen.

Under veckan som gått har vi ju åkt en del transport och de första gångerna så tvekade han men den sista dagen så gick han rakt på UTAN den minsta tvekan – det känns som han har accepterat oss och litar på oss.

Den 9 mars åker vi på första tävlingen och det blir en ny och aningens nervös utmaning – HUR kommer han att vara på tävlingsplats, det är bara jag som får leda eftersom han är hingst och Emma är under 16, hur mycket kan han koncentrera sig inne på banan osv osv. Men någonstans måste man börja och prova på …

Härliga sol

Idag har det varit strålande sol och nästan 10 gr ute. HELT underbart!! 🙂
Jag och Emma tog en lugn tur ute med Amigo och Nido och när vi kom tillbaka red vi en stund på utevolten i den härliga snön. UNDERBART 😀

Efter lite pyssel med både det ena och det andra så bestämde vi oss hastigt och lustigt för att ta med oss Rocky till Runstens ridhus. Det blev superbra miljöträning för där pågick en hoppträning  och det var ganska många ekipage inne i ridhuset, lite folk på läktaren som kom och gick m.m. Rocky blev lite rädd några gånger men det hävde Emma snabbt. Fina fina Rocky <3

  

Bilderna är från några filmsnuttar så de är verkligen inte bra …

Smått = vår melodi

Den svarta skönheten visade sig inte bara vara svart och skön utan även rätt så liten …

Vi åkte på ponnymätning på Stav idag och han är bara 142cm den lilla parvelen. Men åhh vad bra han skötte sig 🙂 Inga skrik/gnägg, han stod snällt och stilla och väntade på sin tur trots att det gick förbi fyra stora hästar alldeles framför honom. Och när tjejerna skulle mäta honom stod han snäll helt stilla tills de vara klara. Duktiga duktiga Rocky <3

Solen

tänk vad man kan sakna solen, när den inte har visat sig på länge och vad glad man blir när den äntligen tittar fram. Idag har den i alla fall visat sitt vackra ansikte hela långa dagen. En del av hästarna fick gå utan täcke och lapa lite sol – härligt 🙂 Jag och Emma fick oss en härlig tur i solen på Amigo och Mitra – UNDERBART!
Amigo var så där härligt lagom pigg – jag bara stod upp i galoppen och rullade på sådär lagom fort – inget sken men härlig känsla 🙂 Fina fina Amigo!

Efter att vi varit och gjort allt vi skulle på Lövtorp åkte vi vidare till Södertörn och Rocky visade sig från sin absolut finaste sida – ridmässigt – sedan han flyttade till oss. Ojojoj vad fin han var 🙂 FANTASTISKA ökningar – bara längde steget och takten var precis densamma 😀 Däremot har Emma lite problem med galoppen så det ska vi ta upp på träningen för Jenny i morgon.