Nu äntligen

>blev det söndag och vi fick hämta lilla Russe. Hela dagen gick tjejerna omkring och tyckte att klockan och tiden retades med dem. Oj oj vad tiden gick sakta. Äntligen blev klockan fem och vi åkte iväg till Ekerö. När vi kom fram skrev vi kontrakt och lämnde över pengarna, fick hästen och hans utrustning och åkte så hemåt. Allt gick jättebra. Han var så lugn och trevlig hela tiden. När vi kom till stallet gick tjejerna en liten promenad runt i omgivningarn med honom så att han fick titta sig omkring och sedan ställde vi in honom i hans box.


I morse åkte jag ut och var med när vi släppte ihop honom med Castor. Castor är boss i hagen och kan vara lite elak så ville kolla att allt gick bra. Vilket det gjorde. Så här såg det ut:

Längtan

>Som vi längtar efter söndagen nu! Då hämtar vi lilla Russe …

Igår köpte jag bruna stigläder, brun sadelgjord, nya stigbyglar, nytt brunt träns och fixade alltihopa på den nya sadeln … Sud blev jättefin i allt det bruna. nombre comercial ivermectina Sedan fick tjejen som ska tävla Sud i skoldm, prova utrustningen. 1.87% ivermectin horse paste and diluting instructions to treat my small dogs? Själv satt jag upp och testade hur ont det gjorde i ryggen att rida. Skritt och trav gick bra men inte galopp … can you use cattle ivermectin on dogs 🙁

Olyckor

>Varför drabbas just jag av så mycket olyckor?

I fredags lånade jag en häst från ridskolan och red ut tillsammans med Suddens förra ägare. Hon var på tillfälligt besök över dagen. Efter en lång härlig galopp stannade vi och svängde in i skogen för att rida hemåt. Då plötsligt bockar River (hästen jag red) och inte bara en gång utan två … visp låg jag på marken. Slog naturligtvis i svanskotan och sträckte mig i ljumsken. Dessutom stack River … visserligen inte så långt men ändå. Vi fick lirka lite med honom innan vi fick tag i honom. Jag satt upp igen och det gjorde faktiskt mindre ont än att gå.

På em kände jag att det gjorde så ont att jag ville åka och kolla. Åkte in till akuten. De hittade blod i urinen och skickade iväg mig på röntgen. Som tur var visade den inga skelettskador utan bara skador i mjukdelarna. Fick med mig smärtstillande som jag tog innan jag gick och la mig på kvällen. Det vara den lilla detaljen att tabletten innehåll ngn typ av kemiskt morfin, och det tål inte jag. Jag låg i den där vidriga morfin-dimman hela natten utan att kunna somna. Precis samma som när jag opererade bort bindtarmen för några år sedan. På morgonen började jag må illa och sedan var jag helt borta hela dagen. Dels kräktes jag flera gånger och dels var jag helt borta i morfin-dimman. Så fort jag la igen ögonlocken somnade jag samtidigt som jag mådde illa precis hela tiden. Det var helt vidrigt!! Först klockan fem på em började jag känna mig som en människa igen.

Idag har jag ont i hela nedre delen av ryggen och jag har sträckt mig i ljumsken så i vissa rörelser kan jag inte stödja på benet. Jag blir så himla trött!!

Så här såg det ut

>

Får jag lov att presentera ”Russe” – vår nya b-ponny till E och R. En hyrponny som vi ska hyra i 9 månader framåt. Ett gotlandsruss, som namnet kanske antyder 😉 som är 18 år och världens snällaste. Om man ska döma av tjejernas snack så kommer han att vara världens mest omhudlade ponny i 9 månader framöver *hihi*.

Underbart

>Fick låna en av de andra privathästarna i stallet igår för Å skulle rida Sud och vi ville rida tillsammans i skogen. Det blev en underbart trevlig upplevelse. Dels hade jag aldrig ridit den hästen förrut och han är verkligen trevlig och dels var det en sån underbar kväll. Först tog vi in hästarna och Sud fick massor av hö som han fick god tid på sig att äta upp. Under tiden stod Affe och vilade lite medan jag och Å pysslade runt lite med annat. När Sud hade ätit upp nästan allt hö borstade och pysslade vi om hästarna en stund. När vi red ut hade klockan blivit halv åtta och den värsta hettan var över – det var riktigt skönt ute. Vi red stocken mot galoppbacken. Ner för backen och så vände vi och galopperade upp för hela backen och en liten bit till. Sedan travade vi bort mot Bergavägen. Skritt ner för den branta backen och trav uppför. När vi kom till stigen som leder hem kände vi oss inte riktigt klara utan vi tog en sväng bort mot vägen också och pyttelite galopp till i en uppförsbacke. Vi hade verkligen trevligt! Hoppas vi hinner mer sånt innan vintern kommer!!

Skrutt

>Nu så är han hemma igen – tack och lov. Och så skruttig han är – han har blivit jättemager och tappat jättemycket muskler.

I alla fall gick resan bra, vi åkte ner på fredagkvällen och kom fram ganska sent. Vi sov på ett vandrarhem i byn närmaste Borgholm. På morgonen åkte vi först hem till våra vänner och sedan till stallet och träffade Sud. Han hade inte fått gå ut i hagen på morgonen så jag bestämde mig för att rida en stund så han fick röra på sig lite innan den långa transporten hem.

Det var verkligen helt underbart att rida igen för första gången på 6 veckor. Vi red på en äng en bit bort och det har jag aldrig gjort förrut. Det var lite fantastiskt som jag hade tänkt mig. Han kändes pigg och fräsch och väldigt glad. Jag däremot är inte lika bra form … *haha*.

Efter ridturen skulle vi lasta och med förra lastningen i åtanke så visste vi ju inte hur lång tid det skulle ta. Men det tog inte längre än 20 minuter ungefär. Och denna gång var han aldrig rädd – bara ”larvig”, han ville väl testa och se om han skulle slippa stå i transporten om han vägrade ett par gånger. Men till slut övertalade vi honom att gå upp i vagnen och så bar det av hemmåt. Vi sträckkörde, nästan. Vi stannade bara för att kissa och köpa dricka och något litet att äta för vår del och naturligtvis för att tanka. Det drar en del när man har en 500kg tung häst bakom + släpet. Denna gång hade vi hyrt ett jättefint släp som vi är sugna på att köpa …

Hem kom vi, efter bara 6 timmar lite drygt. Väl hemma så lastade vi ur honom och lät honom äta en stund i en lånad box innan vi släppte honom i stallets sommarhage. Där hälsade alla de andra hästarna honom välkommen. Själv hade vi blivit bjudna på middag av snälla Å och J – och det var mumsigt kan jag lova. Efter att inte ha ätit på hela dagen i stort sett smakade maten gudomligt gott.

Idag tog jag in honom en stund på dagen för att se till att han åt, både hö och en rejäl giva kraft-foder. Så ska jag göra nu och så hoppas jag att han äter upp sig igen. Moa har lovat att hjälpa till att rida honom i form igen.

Tomorrow

>Yes … i morgon åker vi. Åhh så jag längtar. På lördag är vi hemma igen och då får han gå direkt ut i sommarhagen med alla de andra hästarna i stallet – alla hans goa kompisar och framför allt hans bästis Lewis. Och sedan på söndag så ska jag rida igen för första gången på över en månad. Känns lite konstigt men jag längtar. Men framför allt så längtar jag efter att få krama och pussa på min skrutt. Snart snart …

Fortfarande

>Min älskade skrutt är fortfarande på sommarbete. Men på fredag, äntligen åker vi ner till Öland för att hämta hem honom. Åhh vad jag längtar och vad jag saknar honom. Han har haft en underbar sommar. Sommarbete, massor av gott grönt gräs, nya fina hästkompisar och lagom mycket ridning. Nästan bara kravlös ridning i skog och mark men ändå lite motion så han inte tappar så mycket. Och nu när han kommer hem får han fortsätta gå på sommarbete någon eller några veckor till – det är lyxigt. Men då ska jag rida – VARJE dag.