Emma är i USA på semester så jag och Nicklas får rådda allt själva. Det går bara fint men det märks när en person är borta. Tur är ju att Nicklas är kvar hemma och hjälper mig då en del jobb verkligen är tungt. Min rygg och nacke är inte vad den varit så alla tunga lyft är jobbigt.

Strax innan Emma åkte iväg trampade Tate in ena sidokappan på skon, in i lamellranden. Emma och jag stod i ösregnet och tog av skon – vi fick kämpa lite med den mest på grund av att allt var så halt. Men vi fick av den och kunde leda in henne och Jax i stallet. Först tvättade jag med vatten och en diskborste så jag fick bort den värsta leran runt hela hoven. Sedan tog jag hibiscrub och tvättade noggrant runt där kappan gått in i hoven. Sedan sprutade jag in väteperoxid i ”hålet” (som fö nästan slutit sig). Sedan gällde det ju att hålla det rent ett tag. La på en sorbact-kompress direkt mot hålet och la bomull under och sedan på med vetflex och till sist silvertejp. Sedan fick de två stå inne resten av dagen. Vet. skulle komma under eftermiddagen så jag berättade hur jag gjort och fick rådet att sätta spritbandage och låta henne stå inne några dagar till. Vi gjorde i ordning ena fölboxen och lät dem stå där i två dygn. Bytte spritbandage två ggr under tiden och släppte sedan ut dem i vanliga hagen igen. Och *peppar peppar* så har det hittills klarat sig från hovböld. Men jag vet inte riktigt hur länge man ska oroa sig?

Denna helg har jag och Nicklas jobbat på att se till att alla har en hyffsat torr matplats i alla hagar. Det är lite av en utmaning. Efter 4 torra somrar och denna hyffsat torra höst så är det obegripligt mycket gegga i hagarna. Vi diskuterade detta vid frukosten igår och gick sedan ut och grävde ett hål – endast 5cm ner i marken är det snustorrt. Så konstigt men på något vis så sugs inte regnet upp …