Konstigt

Något konstigt är det med Cuba – hon är sig inte lik. Ett tag trodde jag att hon har kolik. Men hon fick stå inne i några timmar och bajsade då 3 ggr plus att jag såg henne bajsa i hagen också på fm.
Anledningen till att jag tycker hon är konstig: dels så ville hon verkligen inte bli fångad idag. Okej – det i sig är inte anledning till oro när det gäller just den damen. Men för det första så brukar hon ge sig så fort man får en arm över halsen på henne eller får tag i täcket, pannluggen, manen men nej inte idag 🙁 Anledningen till att jag absolut var tvungen att få tag i henne idag var att jag skulle flytta henne och Silvia till den andra delen av lösdriftshagen. Så när jag väl fått tag i dem båda och flyttat dem så lät jag dem vara i några timmar. När jag då gick ut i hagen för att kolla till dem så andades Cuba så konstigt och gick omkring och lyfte så på svansen. Hon kollade så konstigt på mig också. Vandrade en aningens oroligt omkring, åt inte men drack lite. Jag försökte få tag i henne men se nej det gick absolut inte. Då åkte jag hem och åt lunch och hämtade Emma. Det första vi gjorde när vi kom var att hämta in henne. Då var hon fortfarande inte intresserade av att bli fångad men det gick. Sedan lät jag henne stå i boxen från ca 16 till 19.30. Hon la sig visserligen ner en gång men var inte det minsta orolig och såg ändå ganska pigg ut på ögonen. Då beslöt jag mig för att hon får gå i hagen i natt och så får jag titta till henne igen i morgon.  Jag har aldrig haft fel när jag känt på mig att något inte stämt med någon av hästarna. Frågan är nog bara egentligen VAD som är fel – det kan ju lika gärna vara något med fölet 🙁
Jag ringde till seminstationen när hon var så konstig idag och Anita sa att är det något med fölet så kan jag ändå inte göra något. Om ca 15 dagar kan man ta ett blodprov för att se om hon fortfarande är dräktig. Jag väntar tills dess och så får vi se.

Tävling

I lördags packade vi den svarta skönheten i transporten och begav oss till BRS. Där startade Emma och Rocky först en LA:1 och trots en felfattning fick dom ihop 66,97% och det räckte till en 4e placering 🙂

  
  

Sedan var det dags för debut i LA:P1.  Tyvärr hade vi och domaren totalt olika uppfattning om hur den klasses utfördes 🙁
Emma, och även jag, tyckte han var kalasfin men domaren dömde drygt 59%. Det är bara att bryta ihop och komma igen …

Oavsett så är Elphins Roquefort den absolut vackraste, duktigaste, snällaste och bästa ponny som någon kan ha 😀 <3

Frysa

Jaha så får man äran att sitta och frysa i ridhus igen 😀 Äntligen har den svarta skönheten kommit tillbaka och jag har anledning att sitta där nere i ridhuset och kolla när Emma rider 🙂

Den vackra svarta skönheten hetsar upp sig en hel del över våra ston på gården – speciellt ett är han helt besatt av. Men samtidigt så har han redan hunnit landa och jag tror han känner sig rätt hemma. Det som känns skönt är att även om han springer som en galning i sin fina hage så verkar han ha koll på sina ben och jag tycker verkligen att han får ta och lära sig. Vill inte bli sådan att jag tar in honom i boxen så fort han börjar springa. Och även om han gör av med energi ute i hagen så har han så det blir över när det kommer till ridning 🙂

På lördag åker vi till Botkyrka och tävlar LA:1 och LA:P1. Botkyrka ligger nära och starttiderna ligger rätt nära varandra så det blir inte en såå himla lång dag – skönt 🙂

I morgon har jag fått tid på kliniken för att kolla upp Cubas sena ordentligt – jag vill börja rida henne igen men vågar inte förrän en veterinär har sagt sitt om senan. Så håll tummarna att jag får klartecken till att börja rida igen 🙂

Yes yes yes yes

han gjorde det – den vackraste av alla vackra svarta skönheter gjorde det faktiskt 😀

Rocky är den femte bästa 6-åriga gångartsponnyn i Sverige 🙂 OCH han lyckades få ihop 185,5% på sina två starter, vilket betyder att han har vad som krävs för att bli slutgodkänd som hingst 🙂

På fredagen åkte jag och Emma ner med transporten, till Stuteri MW, där Rocky har bott i nio veckor. Där lämnade vi transporten och åkte vidare för att sova. På lördagen åkte vi till stallet och hämtade upp Rocky, som var knoppad, tvättade och sååå fin 🙂 På tävlingsplatsen mötte vi upp vår duktiga ryttare – Sofie Relander (samma tjej som har utbildat Rocky sedan han blev inriden). Det var en stoooor tävlingsplats och vi hade extremt fint väder – alla starter var utomhus. Rocky gjorde en superfin runda men tyvärr ville han inte riktigt ta bettet och gick dels lite bakom och dels gick han och gapade litegrand. Han fick 67% och kom på 9e plats (inte placering).

På söndagen upprepade vi proceduren – Sofie bytte träns och bett och han gick lite bättre. Eller om man ska vara helt ärlig så tycker jag nog att han egentligen gick bättre på lördagen MEN han gapade inte och gick inte bakom, men istället fick han två små ”anfall” med huvudskakningar. Detta redde dock Sofie ut fint och denna gång tyckte domaren att Rocky var fin – han fick 79% vilket blev en 4e placeringen i klassen och en 5e placering totalt. Resultatet dag 2 ger koeff 1,5 så hans totala procent under helgen blev 185,5 🙂

Eftersom Sofie behövde åka tillbaka till stallet fick Emma stanna kvar och ta emot priser för totalplaceringen på championatet. Det tog jättelång tid och vi åkte från tävlingsplatsen vid 18-tiden. Vi var dessutom tvungna att åka förbi Stuteri MW för att hämta lite saker och lämna några andra. Hemma i vårt eget stall vid 02.30 och hemma i sängen vid 03. Jag är trött idag …

                                                                               
                                   

Mer och mer lika

Cuba och Nido blir bara mer och mer lika för var dag som går. Nido, som nu stått i sjukhage ensam rätt så länge, har också börjat prata en hel del. Så fort han ser mig, Emma eller typ vem som helst som kanske kan tänka sig att bry sig om honom så börjar han ”prata”. Cuba var ju/är ju precis likadan – fast det är mest mig hon snackar med. Så fort hon ser mig komma mot hennes hage så snackar hon – det är extremt gullig och personligt.

Tyvärr är det en del andra egenskaper som dom också delar – de har väldigt lätt för att lätta fram om något stressar dem. Nido har ju alltid haft en lätt framdel och Cuba är ju känd för sina blixtvändningar i skogen när man minst anar det. I dag, när jag tömkörde, reste hon sig ett antal ggr. I och för sig så är hon tydlig – hon talade om för mig att hon faktiskt inte orkade göra galoppfattningar inspänd. Så när jag fick henne lugn och tog bort gummisnodden så fattade hon så fint galopp på volt utan att resa sig. Men det är faktiskt en aningens läskigt när hon blir så stressad. Jag vet faktiskt inte riktigt vad hon kan få för sig att göra. Jag tror jag får börja göra detta inomhus i ridhuset istället. Och kanske öva lite på löslongering istället för tömkörning.

Idag är Cuba på dag 81 🙂 och det lilla fosterfölet är ca 10-15 cm där inne. Inte så stort med andra ord 🙂
Jag ska beställa tid för 90-dagars ultraljud när jag kommer hem från Falkenberg. Spännande!

Massor

Idag har Emma och Silvia debuterat på dressyrbanorna 🙂 Det gick över förväntan faktiskt. Endast en LC:1 men dom fick hela 66,269% och det tycker jag inte är dåligt för våra lilla hoppeponny 🙂 Vad som kändes extra roligt är att dom fick en 9a på skrittdelen av programmet och en 8a på gångarter. DET är inte illa 🙂

Igår och idag har min snälla, älskade man hjälpt mig att bygga hingsthage – han hyrde en jordborr och borrade 28 hål och i dom har vi stoppat stolpar som är 250cm långa – det ser ut som vi bygger ett fort. Vilket verkligen inte alls är nödvändigt men bättre bygga riktigt ordentligt när vi nu ändå bygger – hihi. Det blir i alla fall väldigt fint och hans hage blir väldigt mysig. Inte superstor men ändå lite mer och roligare än en kvadratisk slät sandhage. Jag fotar och lägger ut här sedan när allt är klart.
Inte nog med att min kära man var så snäll och hjälpte mig med detta – på köpet fick han med sig en muskelbristning i sin ena vad, stackarn 🙁 Han kan knappt gå.

Dagarna går

Vi har fullt upp på gården – idag har vi ägnat mer eller mindre hela dagen åt att sätta upp ridbanestaketet igen. Först tog det några timmar att räkna ut VAR någonstans de fyra hörnstolparna skulle stå och sedan tog det ytterligare några timmar att göra hål till ena långsidans alla stolpar. Jobbigt och svettigt men jag tror och hoppas att det ska bli bra till slut 🙂

Vi har (eller rättare sagt) ELIN har målat klart i stallet och det är så himla himla fint 😀

Några av boxhästarna har flyttat in på nätterna medan några fortfarande går kvar ute dygnet runt – det är ju så fint väder!

Cuba mår bra – hon trivs väldigt mycket med att få bo ihop med Silvia, vilket känns skönt – mina fina tjejer tillsammans <3
Cuba är nu på dag 66 😀
Stackars Nido får ensam i sjukhage – ja ni kan ju tänka er hur deprimerad han är 🙁 Men snart, nästa måndag, får Emma börjar skritta uppsuttet. Varannan till var tredje dag sak hon sitta på honom. DET ska bli mycket intressant. Han är rätt vild att leda på promenad just nu så jag tror han börjar må bättre, dvs inte har ont i hovlederna längre.

Glad

Varje kväll när jag nattar stallet och samtidigt släpper UT mina egna så är jag så glad 🙂 Glad över att dom inte behöver stå i en tråkig box hela natten utan för gå runt i sin hage, småmumsa på gräset och röra på sig så mycket de vill.
Ja Nido får ju tyvärr stå på box eftersom han inte får gå i vanlig hage än utan står kvar i sjukhage och går själv. Och att släppa ut honom ensam i en sjukhage hela natten känns inte bra. Men så fort han får gå i en vanlig hage igen så ska han också få gå ute på nätterna. Detta med att vända på dygnet och låta hästarna vara ute på nätterna och vila en stund i box på dagtid är bland det bästa jag har gjort. Just nu när det är så fint väder så har jag dem inte inne alls länge – Cuba går inte in alls och Silvia står bara inne en liten stund innan Emma ska rida/träna. Sedan när det blir sämre väder så kan jag ta in dem en lite längre stund.
Rocky kommer ju också att bo på box på nätterna och stå i hage på dagarna men jag ska verkligen försöka se till att det blir riktigt långa dagar ute.

Klantiga jag

I lördags ringde klockan redan vid 4.15 och klockan 06.00 rullade vi från gårdsplan med Silvia bak i transporten. Två timmar och 15 minuter senare var vi framme vid Norrköpings Fältrittklubb 🙂 Där väntade Kakan och hans duktiga lilla ryttarinna Elvira. De startade dagens första klass – 50cm (LE). Detta var Elviras allra första riktiga tävling och hon var så nervös. Jag och Emma hjälpte henne att gå banan och vid framridning och framhoppning. Dom var såå duktiga och klarade sig felfritt och fick en fin rosett med sig hem 😀

Det var så otroligt roligt att träffa Kakan och hela hans nya fina familj. Jätteroligt också att han skötte sig och fina Elvira fick komma hem med rosett 🙂

Ett antal timmar senare var det dags för Emma att starta – första klassen var 90cm (LC). Det gick såå bra och dom fick bara med sig ett litet pet – vilket är en stor framgång mot förra helgen. Hon hoppade rätt så bra men halkade med bakbenen vid ett tillfälle. Efter första klassen fick Silvia gå in i trp igen och vila lite till innan det återigen var dags – denna gång 100 cm (LB). Även denna gång gick det riktigt bra. Silvia stannade en gång men det kände Emma att det var hennes fel, hon kom ur sväng och hann inte riktigt få ihop henne och hon flöt ut lite. Många hade problem med just den svängen.
När dom kom igen så hoppade Silvia jättefint 🙂

16 timmar efter att vi hade åkt hemifrån var återigen hemma. En riktigt, riktigt låååång dag men också otroligt rolig dag 😀

Tråkigt nog lyckades med konststycket att rader alla bilder och filmer INNAN de hamnade i datorn 🙁
Bilden på Kakan ovan tog jag med min mobil och den fina bilder på Emma och Silvia fick jag av en kompis.

Det händer grejor :)

på gården händer grejor mest varje dag 😀 Häromdagen fick vi så fint i ridhuset – killen som hjälper oss att fylla höburar vintertid, planade till underlaget i ridhuset. Och igår skulle samma kille djupharva uteridbanan – han tar sig lite friheter och rycker upp vårat staket … så nu har vi en gigantisk uteridbana fast utan staket utan haha. Jag och Mia har ju länge sagt att vi borde fixa staketet – det har inte sett så roligt ut och nu fick vi verkligen en spark i arslet att verkligen göra det 🙂

På lördag åker vi till Norrköping för att tävla. Emma och Silvia ska starta 90cm och 100cm men innan dess ska vi hjälpa Kakan <3 och Elvira som ska starta dagens två lättaste klasser. Det ska bli såå roligt 😀