Nu ligger Emma på 8e plats av 12 möjliga platser till ungponnySM med LillePrins 😀 Det jobbiga är att jag inte vet NÄR det är sista datum för alla fyraåringar att inkomma med sina kval … när får man liksom veta om vi kommer med eller inte?
Emma tränar i alla fall på som om vi verkligen ska åka. Han är finare än någonsin – hoppas form-toppen håller i sig hela vägen till SM 😀 Fina duktiga lilla Prins <3
I morgon rullar bilen plus två ponnier (en egen och en kompis) till Vingåkers hoppmeeting. Något som Emma längtat efter i flera år! ÄNTLIGEN blir det av. Eftersom detta meeting sammanfaller med dressyrmeeting på Gripen har vi i fyra år i rad prioriterat Gripen då vi haft bättre dressyrponnier än hopponnier. Men nu så … 😀
Men innan dess har vi lite andra roliga bestyr – Cuba och Aragorn ska ut och ”lufta” vingarna haha. De ska avlämnas på seminstationen. Min dröm har ju länge varit att betäcka Cuba med Rocky men eftersom det inte längre är aktuellt har jag haft sånt sjå med att hitta en ersättare. Men så … får jag presentera:
Fredbo´s Garmin SPH 207
född 2009
e: Gagarin
u: Bohemo Iris
Men kolla så lik Rocky han är 😀 De är till och med lika stora. Han är en dansk sportponny.
Nu är han här – världens vackraste och duktigaste Cuba fixade hela saken helt själv. Hon väntade – med flit – tills alla hade lämnat gården, går upp och ”pluppar” ut sin vackra son på bara 7 minuter 🙂
Natten till måndagen åkte jag från stallet vid 4-tiden på natten och vid 6 kom Bella för att släppa ut hästarna. Hon åkte sedan från stallet vid 7 och jag kom vid 10. På natten, innan jag åkte så satte jag på inspelning av allt som skedde i fölboxen.
I morse när jag kom gick jag förbi fölboxen och såg Cuba stå där. Gick in i husbilen för att lägga ifrån mig min kvällsväska. Satte mig ner och skulle titta på vad hon gjort under natten. Råkade då få fram den sista filmsnutten som spelades in och ser där ETT FÖL!! Jag trodde inte mina ögon och rusade ut ur husbilen och in i fölboxen. Och ja, mycket riktigt, där står den mest bedårande lilla varelsen <3
Tänk att mitt fina lilla duktiga sto gjorde hela jobbet helt själv – fina duktiga Cuba <3
Sedan följde några timmar som jag faktiskt knappt kommer ihåg – haha – men vi lyckades doppa lilla navelstumpen i jodopax (fast det var himla svårt att få lov att ta i lilla fölis), vi hittade fostersäcken och moderkakan. Allt så helt och fint ut. Vi har sett lilla Aragorn (som han ska heta – med prefixet Exsus) kissa, bajsa, dia och även sova. Även Cuba har legat ner och vilat tillsammans med sin lilla son.
Han har låååånga fina, raka ben – ett helt bedårande vackert tecknat huvud och två vita kotor bak. Såå vacker <3 Han är helt enkelt helt perfekt! 😀
Cuba har varit instängd i sin fölbox i natt för första gången. Hon hade kliat sönder svansroten riktigt ordentligt igår på dagen – ett blodigt köttsår 🙁 och dessutom betedde hon sig konstigt. Så jag lät henne vara ute medan det var andra kvar i stallet och åkte sedan själv tillbaka sent och stängde in henne. Kom tillbaka i ottan och släppte ut henne.
1a natten ute har det varit för första gänget i stallet – tre killar stod vid grinden och väntade i morse. De fick gå in och fick varsin tuss med hö. Zam har fått en ny bästis – han och City stod och kliade varandra så gulligt när jag kom 🙂
I vårt stall har vi inte någon fölbox. Min tanke har varit att Cuba ska föla ute i vår ligghall. Ett problem med den idén är att hur ska jag få henne att välja att lägga sig just i halmen och inte någonstans på gräset. Så vi byggde en fölbox inne i ligghallen:
Vi ska sätta dit en ”dörr” också och så småningom – när jag tror att det snart är dags – stänga in henne där på nattetid. Och då ska jag också börja sova i stallet 🙂
Det blev himla fint och det verkar som att Cuba redan på engång installerade sig och tycker att det är mysigt där inne. Hon går gärna dit och hänger när det regnar, sover en stund på morgonkvisten. Och varje kväll innan jag åker hem slänger jag in lite kraftfoder och lite hösilage. Så att hon ska vilja vara där.
Så här såg det ut, lite tidigare i kväll:
I helgen har vi varit uppe i Rånäs och tränat för KG Svensson med Prinsen. KG är en av sveriges absolut bästa tränare – med många, många år som tränare. Han blev förtjust i Prinsen och han tyckte att Emma var väldigt duktig. Han tyckte till och med att de skulle åka utomlands och tävla 😀
Jag tror att Emmas absolut största tillgång är att hon har suttit på så himla många olika ponnyer och ridit så himla många timmar. Timmarna i sadeln gör väldigt, väldigt mycket. Och att rida olika ponnyer som verkligen är olika till sitt sätt, gör också väldigt mycket.
I vilket fall så blir man, som mamma, så himla glad över att höra en sådan duktig tränare säga att ens dotter är duktig, så pass att hon platsar internationellt 😀
Det är liksom sådant som gör det hela mödan värt …
Idag har vi haft kiropraktorn på besök till Alida för första gången och till Prinsen för andra gången. Hon blev nöjd med hur Prinsen kändes och att det var skillnad från förra gången. Alida var det inte heller några större problem med. Hon har ryggen som sin ”svaga punkt” men hon har inte ont, är stel och lite orörlig.
Cuba börjar fylla ut sina juver mer och mer. I söndags var båda lika stora (inte såå stora), i går var de väldigt olika i stl och idag var de lika stora igen men mera fyllda. Man ser skillnad dag för dag 😀 Så nu är det nog inte så himla långa tid kvar – dock hoppas jag hon kan hålla sig i åtminstone 10 dagar till. Då hinner det bli lite varmare och fölis får vara kvar inne i magen tills hon passerat dag 320.
Jag har haft hästledigt ända sedan i fredags eftermiddag … ivermectin dose alpacas kan ni tänka er 🙂
Jag åkte med min älskade man och hans företag till Vilnius, Litauen. Företaget firade 30 år och hela gänget med respektive var med. Vi hade en otroligt trevlig helg. bird mouth open air sac ivermectin Vilket fantastiskt roligt gäng!
Självklart stökade det till sig sista kvällen innan jag skulle åka, en av ponnyerna på sto-lösdriften rymde och rymde och rymde. På fredag morgon var vi helt villrådiga och visste inte hur vi skulle lösa det hela. ivermectina tomar quantos comprimidos por dia Det blev en extremt stressig morgon/fm och när jag väl kom hem och iväg till arlanda var jag så stressad så det var inte klokt. Men helgen har ändå avlöpt relativt bra – för dem på stallet alltså – även om det blev en del nya incidenter.
I onsdags åkte vi till Skråmsta och hämtade en ponny (som Emma fått låna). Den kom direkt från Irland och på fredagen var Bella snäll och åkte till kliniken och mätte honom. Emma har testat att rida honom och han är verkligen en ponny med mycket power i. Han är 18 år och har gått 120-klasser så sent som förra året med bra resultat. Jag tror att han kan lära Emma en hel del. Han heter Zam och är finns en liten filmsnutt när Emma rider första gången:
vill man bara stryka från kalendern. Vi verkar ha fler sådana veckor än andra …
I måndags morse åkte Emma på skolresa – tbx på onsdag kväll. Jag fick strikta order om hur hästarna skulle tas om hand under tiden hon var borta. På måndag vid lunchtid åkte jag ut till stallet för att fodra lunch och ta in Alida. Hon går på lösdriften men tas in varje dag för lite extra fodring (hon är fortfarande en smula tunn). Hon var superfin i alla benen men hade något litet nytt sår på ett bakben. Jag tvättade det och satte på en salva jag brukar använda. Fodrade henne och alla andra och åkte så hem igen. Eftersom jag hade kvällsfodringen så åkte jag inte tillbaka förrän vid 19-tiden. Jag och Nicklas skulle fylla alla burar med foder. Gick så klart in till Alida för att sätta på täcke och hagskydd och släppa ut. Blev inte så mycket med det då hon var supertjock över ena senan vänster fram. 🙁
Hur kan en ponny lyckas skada sig själv i boxen på mindre än 6 timmar? Hon fick gå till spolspiltan där jag spolade kallt vatten i ca 30 minuter. Efter att hon torkat lite fick hon på sig kyllera och så lindade jag. Självklart fick hon stanna inne.
På tisdagen var det dags för återbesök med Rocky. Tyvärr var inte all hälta borta men vet. sa att det var extremt ovanligt att knäledshältor försvann på bara en behandling. Det hade visst blivit bättre men vet. tyckte att han skulle behandlas igen. Så han blev återigen sprutad i knäleden. Ytterligare 3 veckor med 20 minuters promenader.
Vi diskuterade också operation. Om han inte är bra vid nästa återbesök så ska vi boka in en operation. Då kommer jag även att kastrera honom.
Mitt hjärta blöder bara jag skriver det – men det finns faktiskt ingen anledning alls att behålla honom som hingst om han ändå inte kan gå i avel. Han får ett lyckligare liv om han är valack. Och livet för oss blir också en smula enklare.
När jag ändå var på kliniken passade jag på att fråga om Alidas sena. De tyckte, såklart, att det var bäst att komma in och ultraljuda senan för att se hur det stod till. Sagt och gjort – jag fick en tid till dagen efter.
På onsdagen åkte jag in till kliniken med Alida och det visade sig att det var en lindrig blödning i djupa böjsenans infäste mot förstärkningsbandet 🙁 Inte så allvarligt men inget man struntar i. Resten av senorna på båda benen såg fina ut. Gissningen hur detta gått till är att hon sparkat på sig själv när hon varit i boxen – kanske när legat ner och skulle upp. Ja, jag kan inte säga att jag är förvånad – extremt klumpig ponny det där!
Vi passade även på att röntga så vi inte skulle missa någon liten liten spricka. Det visade sig på röntgen att hon har fina leder 😀 Alltid något!
Metacam i 10 dagar, 20-minuters promenader i 14 dagar och sedan återbesök för att ultraljuda senan igen.
Så när Emma kommer hem efter endast 3 dagar borta har hon (återigen!!) endast 1 ponny som är ridbar. Jösses så trött man blir!! 🙁
Tävling i dagarna två – det gillar vi. Nästan som på den ”gamla goda tiden” när Emma höll igång 4 tävlingshästar 🙂
På lördagen var det regional hoppning på hemmabanan Runsten – ett stenkast från stallet. Emma startade Alida i LB (1m) strax efter lunch. Skönt med sen start även om det är nära hemma – vi hann med massor i stallet innan det var dags att tävla.
Emma lotsade runt yrvädret fröken energiknippe på ett föredömligt sätt – ett pet på en oxer gör inte bedriften mindre. Emma var himla nöjd efteråt – dels över hur bra Alida tog alla förhållningar och svarade på Emmas ridning och dels på sin egen ridning. Roligt 🙂
På söndagen fick vi gå upp lite tidigare och åka lite längre. Det var dags för Prinsens andra tävling i sitt liv. Vi åkte till Gripen och där lyckades den blott 4-åriga Prinsen rida ihop hela 66,11% och det räckte till en 2a placering. Duktiga duktiga lillePrins och duktiga piloten!
