Avtryck

Om jag tittar tillbaka på de 13 hästar som har passerat här så är det några som gjort ett avtryck som aldrig kommer blekna:

Först och främst Rocky – såklart! Aldrig kommer jag att ha en häst som betyder lika mycket, tror jag.
DSC_5651

Sedan finaste Zammie-boy – 18 år ga när vi träffade honom första gången och vi fick bara ha honom 1 1/2 år. Men vilket år, vilken ponny <3
DSC_8470

Till sist – Kakan, lilla goa fina Kakis. En sådan osäker liten ponnyskrutt som ändå till slut kunde finna ut att människorna inte var så dumma ändå.
kakan2

Såklart finns det fler ponnyer/hästar som finna i mitt hjärta men de har jag ännu inte behövt säga adjö till.
Cuba och Nido – bor här tills de dör
Calle är kvar lite till
Min nya ”kärlek” Honey <3
Min lånade hjärteponny Poohlia

Alla hästar är älskade men några betyder ändå lite aningens mer …

hjärta(5)

Hejdå … igen

prinsen-gripen4

Vila i frid vackra ponny-Prins <3

Jag har nåtts av den tråkiga nyheten att fantastiska fina Prinsen numera galopperar på de evigt gröna ängarna. Han hade flertalet överskjutande tornutskott i ryggen och det fanns inget att göra. Så otroligt sorgligt med en så otroligt fin ponny 🙁

Tänk – nu finns ingen av de två ponnyerna mer, som Emma red SM på 2014 … känns konstigt :/

Hoppas ni har roligt med varandra Zammie-boy och Prinsen – i livet tyckte ni mycket mycket om varandra <3

zam_prins1

Tunga dagar

Det är lite tungt just nu …

Fina Zammie som är borta för alltid </3
Vi har nu plötsligt för lite hästar på gården – svårt att få ihop det så alla har en bra kompis. De som har Nido på lån älskar honom gränslöst och vill inte för allt i världen bli av med honom så jag kan ju inte ta hem honom. Skulle behöva en liten snäll valack som kan gå som sällskap till gamla Tvistur.

Nu i dagarna är det 1 år sedan vi kastrerade Rocky och han fick flytta till sitt nya hem. Mitt hjärtas fina ponnyprins <3

DSC_5651 rocky_j&J_1

Vi hann

med att tävla lite också mellan alla fölvak 😀

I helgen var det meeting på Sundbyholm (som ligger rätt nära oss) så vi packade in Calle-bus i transporten på torsdagen och startade 120cm och 125cm. I första klassen var dom felfria ända till sista hindret i fas 2 … surt för det var en bra tid så de hade annars placerat sig.

Film:

I andra klassen var de felfria till sista hindret i fas 1. Det var ändock en otroligt BRA runda som Emma kände hon red så bra hon någonsin kan.

Film:

På lördagen var det Zammie-boy som fick följa med istället och det blev en dubbel-nolla i 100cm och första utanför placering. Han blev otroligt snabb och svårsvängd så det blev långa vägar i omhoppningen.

Film:

Nu är det lite vila för hästar och människor fram till Runsten Equestrian Games den 11-14 juni. Då starta Calle 3st 120cm på lika många dagar. Det blir spännande 😀

Ifrågasatt

Det kom en kommentar som lite ifrågasatte mig/oss 🙂 Jag tror att den större delen av mina läsare är mina vänner eller i alla fall på något vis känner mig och min dotter. Men ibland dyker det upp läsare som inte känner oss IRL. Det är ju såklart jätteskojigt! men då kan man ju också bli ifrågasatt och det är jag ju inte så van vid. Denna läsare tycker inte att nöta kombination med Zammie skulle vara en bra lösning och tycker att Zam ska få trappa ner på tävlandet. Och ja – vid en första anblick i min blogg så kan det nog tänkas att man tror att vi tävlar ihjäl oss och ponnyerna.

Vår plan med Zammie-boy detta år:

Lugna puckar på lägre nivå – LA och LB på inomhus-delen av säsongen. LA och Msv B utomhus och OM det fungerar – försöka ta den sista delen för att få rida utomhus-SM (dvs en start i en inverkans-klass och där få över 21p). MEN om Zam på något vis visar att nej han vill inte vara på den här höjden något mer – ja då slipper han. Oavsett så ska han ner i klasserna till nästa år.

Efter SM i nov förra året fick Zam vila länge. Han gick på vår lösdrift och var bara häst under flera veckor. Efter SM i dressyr med Prinsen fick han vila – ännu längre. Vi tävlar inte ihjäl vare oss själva eller våra ponnyer. Däremot har vi höga ambitioner och vill nå långt! Men vägen dit går aldrig över några hästars eller ponnyers väl och ve!!

Alla som känner oss vet att hästen alltid kommer i första hand. Det är också anledningen till att vi har sålt en del av ponnyerna lite väl fort. Om de visar att de inte vill vara tävlingshästar – ja då hittar vi ett annat hem till dem. Och det är ju ofta vi som ”förlorat” på det (rent ekonomiskt).

Inte ensamma

Idag var vi inte ensamma om att vara uteslutna från tävling …

Jösses amalia vilka problem Runsten har med sitt underlag i ridhuset – av 13 startande i Emmas grupp var det endast 2 som nollade, det var 8st som utgick eller blev uteslutna. Det var absolut inte en svår bana! Det var snorhalt i ridhuset :O – TRIST!
Nu var inte Emma och Zam en av dem som led av det men ändå! Katastrofdåligt! Arrangörerna blev tvungna att ställa in ELIT-omgången som var planerad efter Emmas klass.

Som sagt – det gick inte så bra idag. Zam stannade ut sig på en kombination … IGEN! Så nu ser vi en ”trend” och tror att vi kanske har något som vi kan jobba med. Nu sätter vi upp en trekombination och en tvåkombination på banan hemma och jobbar med det varje dag, inte högt men det ska nötas.

Jag avslutar dagens inlägg med en bild på finaste fina Oh Be Cool (aka Prinsen) född 2010 e: S. Diablo u: Arhults May Be
Han tog sig en tupplur i hagen i solen idag – men så kom jag och ville ha upp honom 😉
Prins_solar-i-hagen

Solen – den efterlängtade

I morse när jag ”öppnade” Facebook såg jag flera statusuppdateringar med bilder på snö från där vi bodde förut, tittade ut och såg inget ”konstigt”. M a o hos oss hade det vare sig regnat hela natten eller snöat på morgonkvisten. Men det var lite mulet. En stund in på förmiddagen tittade solen fram och den var så efterlängtad och värmde lite härligt. På eftermiddagen kom det några stänk men inte ens så marken blev fuktig. I morgon har de lovat sol hela långa dagen – hoppas det stämmer 😀

I morgon ska vi iväg och tävla med liten Zammie-boy. Det bär av till Runsten och det blir en start i 110cm. Emma hopptränade lite här hemma häromdagen. Det såg bra ut 🙂

Hoppe-li-hopp

Torsdag är hoppdag för oss och har varit i eviga tider (typ!). Igår fick både Zammie-boy och Calle-bus följa med. Zammie skötte sig så himla bra – det märks att han har blivit så mycket starkare och han blev inte alls stressad. Några hinder låg på 125 🙂 Dock tror vi att hans gräns (just nu) går någonstans runt 120-125. Däremot utomhus om några månader då går det nog bra med några cm till 🙂

Calle var också jätteduktig och Jenny påpekade att Emma lyckas få ihop honom bättre och det visar sig också i hoppningen.

På lördag åker vi till Mantorp med Calle för att starta 110 och 120. Ska bli superroligt!

zammie-nytt-täcke
Så här såg det ut strax innan avfärd i torsdagskväll <3

Tävlingshelg (light)

Vilken rolig helg 😀

På lördag kväll (ja faktiskt kväll) åkte vi till Strömsholm där Zam och Emma startade första klassen sedan SM i november. En reg LA (110cm).
Zam fick en lång och härlig vila men är nu gladare än någonsin – hihi 🙂
Kanske aningens för glad eftersom det gick lite för snabbt. Först kom ett stop pga att de kom in lite för flackt in på räcket i en kombination. Sedan var Emma tvungen att styra undan från en oxer då det faktiskt gick för snabbt. Så de blev ute men vi är ändå nöjda – han var fin fram till första stoppet, hoppade stora fina språng 😀

På söndagen (idag) var det Calles tur och vi åkte bara till Södertälje. En reg 110-klass stod på schemat. Vår allra allra första storhäst-tävling 😀
Jag undrar om vi hade kunnat köpa oss en bättre första storhäst? Tror inte det! Totalt cool vad gäller ALLT på tävlingsplatsen. Såklart var det en aningens rörigt på framhoppningen – som det ju alltid är – men inte bryr han sig om det inte. Emma kan ha fokus på bara sin egen ridning och behöver inte bry sig om att det är rörigt. Inne på banan är han lyhörd, mjuk och villig framåt men lyssnar såå bra. Tyvärr släppte Emma iväg honom lite aningens för mycket på sista hindret så han rev det. Men jösses – vi kan inte vara mer nöjda 😀