Ja jag ska bli ”mormor” 😉 Cuba är dräktig 😀 och jag är nog världens gladaste. Jag vaknade i morse av ett sms från Anita på Myrsjö Gård. En liten blid på ultraljudsmaskinen och där kunde man se en fosterblåsa (alltså JAG såg inte det men eftersom Anita sa att det var det man såg så får jag ju tro henne hihi).
Lite senare på dagen ringde Anita och sa att hon tyckte jag kunde hämta Cuba torsdagen den 20e juni. Så får det bli och ingen är gladare än jag 😀
Jag fick med mig två modiga unga ”tanter” på långtur till sjön 😉 Det var två snälla inackorderingar som förbarmade sig över mig och visade vägen ner till sjön. Jag har liksom haft hästarna på Lövtorp i två år och småtjejerna har regelbundet ridit ner till sjön men jag vågar mig inte på att följa med dem – de ska bara rejsa och galoppera fort. Ebba – valde att döpa turen till ”Tant-tur till sjön”. En MYCKET trevligt initiativ av Ebba, tycker jag. Förutom jag och Ebba så fick vi med oss min fina extradotter Millan <3 Tur att det finns några i stallet som vill tant-rida med fega mig.
Amigo skötte sig väldigt fint, bara en vecka tidigare hade han ju gjort samma tur fast då med Maria som pilot. Hon hade missuppfattat mig och trodde att hon skulle byta till odelat bett varje gång de red i skogen. Men jag har sagt att OM hon tycker han blir stark kan hon byta till jaktkandar (vilket jag alltid har i skogen om vi ska galoppera). Så ni kan ju tänka er att den turen för en vecka sedan var allt annat än lugn hihi. Nu är han ju verkligen världens snällaste så han gör ju inget dumt annat än har lite bråttom. Igår skötte han sig i alla gångarter – det var bara på vägen hem som han blev lite stressad av att inte vara först.
Han gick dessutom bara rakt ner i vattnet – och jag som aldrig suttit på en häst nere i vatten förut tyckte så klart att det var riktigt roligt 🙂
Dagen till ära invigde jag en ny sadel på honom. Ja sadeln i sig är inte ny – den köpte jag till Cuba 2011 men inte använt så mycket. Det är en bomlös jättefin sadel som var fantastiskt skön att rida långt i. Eftersom sadelmakaren gjort om Amigos Morris&Nolan-sadel så den numera passar på Nido så har vi bara den bomlösa kvar att använda på Amigo. Men som sagt – det var toppenskön 🙂
stod på schemat och det gick bra. Visst han rev mer än han inte rev men han hade en fantastiskt framåtanda. قواعد اونو Han var pigg och väldigt glad 🙂
Haha … måste skratta åt mig och Emma – vi provade att rida Rocky i ett hackamore idag. Hur kunde vi tro att det skulle passa den känsliga lilla individen? Nä – Emma kunde inte ens göra ett försök till styra in på volt – han fick fullkomlig panik och undrade varför vi var såå elaka … haha. Emma hoppade av och så körde vi lite ledarskap från marken istället för ridning idag.
Idag har Amigo-ponken fått nya fina fötter – grannen, som är hovis var snäll och kom över och fixade så fint.
Både Nido och Amigo fick varsitt regntäcke på sig för i morgon kommer sadeldoktorn till Lövtorp och då måste Nidos rygg vara torr och fin 🙂
Jag kan faktiskt inte förstår varför det är så svårt att sälja Amigo – han är en helt galet fantastiskt rolig ponny att rida … VARJE dag 🙂 Han är aldrig sur, grinig, stretig eller dum på något vis. Han kan precis ALLT man ska kunna och säkerligen lite till. Och priset sedan – herregud 30000:- för en ponny som kan allt, är frisk, är i god kondition, snäll och otroligt välhanterad. Dessutom får man med en sadel.
Varför?
Jag tror faktiskt att det finns en hel del människor där ute som letar efter precis en sådan ponny som Amigo … komsikomsi här finns han.
Ni bloggläsare – tipsa gärna vänner och bekanta som letar efter en RIKTIG läromästare till sig själva eller något barn. Han passar till både ock. Man kan visst fortsätta tävla också – kanske bara inte vareviga helg 🙂
Hans annons hittar ni här
Eller här
Nämen vad tror ni – såklart får man INTE tävla utan nosgrimma. Har ni hört något så j-la dumt? Inte jag i alla fall. Dessutom går det stick i stäv med t.ex detta som går att läsa på ridsportsförbundets hemsida.
Under rubriken Ridsportens ledstjärnor går det att läsa följande:
Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag är stolt över inför omvärlden
Jag behandlar alla hästar med respekt
Jag ser till att hästen finns i en trygg- och säker miljö och jag reagerar om den far illa
Jag tränar och tävlar i samspel med hästen och kräver inte mer än vad vi har förutsättningar att klara av
Jag ansvarar själv för att öka min kunskap och kompetens om hästen
Hur tycker ni detta rimmar med att man är tvungen att smälla igen käften på hästen så att den faktiskt far illa? I alla fall gör ju uppenbart min häst det.
Men varför är jag inte ens förvånad? Jag GILLAR INTE vårt förbund, jag OGILLAR det skarpt och har så gjort i många år nu. Jag har hela tiden sagt till min dotter att hon ska ta sig så långt det bara går – tävlingsmässigt – på ponny eftersom jag verkligen inte gillar det som många av våra tävlingsmänniskor på högre nivå håller på med för att komma dit. Så länge hon är på ponny så är det JAG som bestämmer metoderna.
Det blir ramaskri i media när Patrik Kittel rider rollkür på sin häst – med ALL rätt! Men samtidigt går det jättebra att ha sådana regler i TR som gör att vi är tvungna att klämma ihop munnen på vår häst … fastän han klarar av att hålla sin mun stängd alldeles själv.
Det hörs kanske att jag är arg … och ledsen 🙁
Tur man har en ponny som är så tydlig som Rocky är 🙂 Livet blir så mycket lättare då. Han talar, på sitt sätt, om för oss att något inte är som det ska och vi lyssnar, så gott vi kan. Eftersom vi inte direkt pratar samma språk så får vi ju gissa oss fram en smula och hoppas på att vi ”trycker på rätt knapp”. Som ni har förstått, några för att ni har sett honom och några för att ni har läst här, så skakar han rejält på huvudet, slår sig fri om man ska prata dressyrspråk. Detta är ju inte riktigt vad man vill ha av en dressyrponny och eftersom jag är alldeles säker på att Emmas hand inte är problemet så har vi ägnat en hel del tankemöda åt VAD det kan vara för fel. Vi har ju varit hos tandläkaren och där fixades en massa och ett tag trodde vi att det skulle lösa problemet med huvudskakningarna. Men nä – tävlingen i helgen visade att nej så är det inte.
Igår kom jag på att hon kan prova att rida utan nosgrimma … han gapade till någon gång i början och blev liksom lite paff att där inte fanns något som tryckte emot. Han slutade genast gapa och såg rätt nöjd ut. Någon gång skakade han till med huvudet men så kom han liksom av sig och det blev inget mer. Idag fortsatte Emma att rida utan nosgrimma och idag var han ännu nöjdare – avslappnad i halsen och Emma uppelever att han tar stöd i hennes hand och han blev väldigt stadig i sin form. Inte en enda gång slängde han med huvudet och gick emot handen – inte en enda gång!! 😀
Nu är ju bara frågan om man får tävla så … utan nosgrimma? Någon som vet? Försökte kolla i TR men fick då faktiskt intrycket av att man inte får det men det låter som orimligt att jag vill inte tro det. Om hästen går utan nosgrimma så blir det ju väldigt uppenbart om ryttarens hand är för hård så man BORDE verkligen få rida utan.
Nu kan vi ju knappast ropa hej och verkligen veta ATT vi löst problemet men vi ger det i alla fall några ridpass till och vi ska träna i morgon, det blir utan nosgrimma 🙂
Vi åkte till Ekerö och tävlade lite dressyr med Rocky-ponkisen. Det gick inge vidare. Han slängde en hel del med sitt lilla huvud och vi förstår inte riktigt varför. Han gör det i stort sett bara i galoppen. Det som känns extra trist är att domaren inte ens verkade titta på programmet – i alla fall inte om man ska tro sifforna på protokollet. Där hon borde ha fått högre där fick om ljumma 6-6,5 och där hon borde ha fått lägre där fick hon ljumma 6-6,5. Till exempel var skritten så usel – han nästan stannade på mellanskritten och gjorde flera taktfel på den ökade men där fick hon ändå en 7a. Han slog upp huvudet i den ena galoppvolten och såg ut som hans sista stund var kommen och där fick hon en 6,5a … jag måste nog tyvärr dra den slutsatsen att domaren inte tittade när hon red 🙁 Hon tittade i alla fall inte upp när Emma red upp och hälsade. Och detta betalade vi först 270:- i startavgift och sedan 240:- i färjavgift plus bensinpengar och tiden det tog. Jag GILLAR INTE den domaren!!
Hon fick 60,34 och det var nästan enbart 6-6.5 … en 7a och jag tror en eller ett par 5’or. Travdelen borde ha varit 7’or och 8’or medan galoppdelen borde ha varit 4’or och 5’or. Konstiga konstiga domare!
Som jag skrev vid något tidigare tillfälle – jag gillar när jag dels förstår poängsättningen och dels att domarens kommentar ger något positivt till ryttaren att ta med sig hem. Jag tycker att den här domaren dels brukar överlag vara snål med poäng, dels vara extremt negativ och jag förstår sällan hennes poängsättning.
Nu ska vi i alla fall helt försöka undvika tävlingar när hon dömer för vi blir bara irriterade.
I vanlig ordning var i alla fall Rocky ett föredöme att ha med sig 🙂
Idag har vi släppt ut hälften av gänget på bete och det känns jätteskönt. Hela lösdriftshagen är tom och ska nu vila – det kan den behöva för där har det nu gått hästar mer eller mindre konstant i drygt två år.
Resten av hästarna kommer släppas ut pö om pö under nästa vecka och veckan efter det.
Så ikväll var det bara 6 hästar att ta in och i morgon kväll är det bara 4 (då en av de som står inne ska ut i morgon på bete och den andra åker iväg över helgen).
I och med att beteshagarna ligger en smula längre bort från stallet så blev det lite pyssel med vattenslangar idag och vi fick dessutom flytta på lite badkar och andra vattentunnor. Men till slut fick vi ihop det och det blev bra 🙂
Vi fortsatte dessutom arbetet med att tvätta taket i stallgången. Så fort alla hästarna har flyttat ut på betet så ska hela stallet tvättas och sedan hoppas i alla fall jag på varmt, torrt och lite blåsigt väder så hela stallet torkar upp snabbt. Vi funderar på att om vi ska ta och måla om inne i stallet för det är rätt mycket färgflagor som försvinner när man tvättar med högtryck.
Fix och trix i stallet har jag ägnat mig åt idag – och ganska blött trix kan man säga – jag och Mia håller på och tvättar hela stallet. Idag började vi med den box där vi brukar ha foder i och med taket i stallgången. Jösses vad blöta vi blev men vad ljust och fint det blir när man får bort all samlad smuts 🙂