Jag fick med mig två modiga unga ”tanter” på långtur till sjön 😉 Det var två snälla inackorderingar som förbarmade sig över mig och visade vägen ner till sjön. Jag har liksom haft hästarna på Lövtorp i två år och småtjejerna har regelbundet ridit ner till sjön men jag vågar mig inte på att följa med dem – de ska bara rejsa och galoppera fort. Ebba – valde att döpa turen till ”Tant-tur till sjön”. En MYCKET trevligt initiativ av Ebba, tycker jag. Förutom jag och Ebba så fick vi med oss min fina extradotter Millan <3 Tur att det finns några i stallet som vill tant-rida med fega mig.

Amigo skötte sig väldigt fint, bara en vecka tidigare hade han ju gjort samma tur fast då med Maria som pilot. Hon hade missuppfattat mig och trodde att hon skulle byta till odelat bett varje gång de red i skogen. Men jag har sagt att OM hon tycker han blir stark kan hon byta till jaktkandar (vilket jag alltid har i skogen om vi ska galoppera). Så ni kan ju tänka er att den turen för en vecka sedan var allt annat än lugn hihi. Nu är han ju verkligen världens snällaste så han gör ju inget dumt annat än har lite bråttom. Igår skötte han sig i alla gångarter – det var bara på vägen hem som han blev lite stressad av att inte vara först.

Han gick dessutom bara rakt ner i vattnet – och jag som aldrig suttit på en häst nere i vatten förut tyckte så klart att det var riktigt roligt 🙂

Dagen till ära invigde jag en ny sadel på honom. Ja sadeln i sig är inte ny – den köpte jag till Cuba 2011 men inte använt så mycket. Det är en bomlös jättefin sadel som var fantastiskt skön att rida långt i. Eftersom sadelmakaren gjort om Amigos Morris&Nolan-sadel så den numera passar på Nido så har vi bara den bomlösa kvar att använda på Amigo. Men som sagt – det var toppenskön 🙂