Nu har snart alla hästar på gården löshoppats i helgen 🙂 Riktigt riktigt roligt och var och en på sin egen nivå. Allt från ca 20cm för Nido (som är triangelmärkt) upp till 130cm för tävlingshästen Calle.
Alla utom undantag har tyckt det var jätteroligt, alla har bjudit mot hinderna och ingen har vägrat hoppa eller på annat vis visat att det inte var roligt.
Lite filmer:
Igår och idag stod det löshoppning på schemat för gårdens hästar (inte alla förstås).
Först ut var Poohlia – som ju är här på inridning och utbildning. En dam som gått 3-årstest med bra hopp-poäng. Så vi visste ju att hon vet hur man gör 🙂 Dock hade vi svårt att hitta ett bra avstånd mellan hjälphinder och hinder. Så länge det var riktigt lågt gick det bra men när vi höjde lite så tvekade hon och tog halvsprång på slutet i stort sett alla gånger. Så vi minskade i stället avståndet till ett galoppsprång och sänkte lite och då gick det bra. Vi avslutade där så att hon får en bra upplevelse.
När vi var klara med Poohlia bestämde vi oss för att ta in småhingstarna en och en på ridbanan. De vore bra att öva på att vara själv. Något de inte alls är vana vid. De går ju ihop och vi tar i princip aldrig ut bara en av dem ur hagen utan det brukar bli alla eller ingen. Den som är mest okej med att man går iväg från flocken är Bitcoin men inne på själva banan igår var det Wille som inte brydde sig alls. Men ingen flippade ut 😀
Först ledde vi dem fram och tillbaka några gånger över hinderna för att sedan släppa dem och låta dem hoppa själva. De var jätteduktig allihopa men bäst var såklart min stjärna
???? Bitcoin.
Efter småhingstarna hade varit så duktiga ledde vi tillbaka dem till lösdriften och då var de så trötta så trötta 🙂
Idag var det Iors tur. Moa kom på eftermiddagen och sedan löshoppade vi honom. Vilken inställning – jösses!! Så fokuserad och så glad om än inte med världens bästa teknik. Det var riktigt roligt att jobba med honom för han är duktig på språket, det är lätt att styra runt honom lös.
När jag vaknade i morse vaknade jag till nästan exakt samma vy som för prick ett år sedan:
Möjligen är det aningens mera snö nu idag än det var för ett år sedan. Dock var det samma strålande sol i morse 🙂
Idag har jag – i grevens tid haha – byggt ett staket runt ridbanan. Ett år tog det – haha – det är dock bara ett provisoriskt staket. I morgon ska Calle och Emmet gå där istället för i hage. Det är så lerigt och jag vill inte de ska tappa skor och inte heller förstöra marken i hagen än mer. Så nu får det bli ridbanan som hage ett tag framöver. Så hoppas jag på en torr och blåsig och solig vår 😀
Småhingstarna har också fått byta hage. Egentligen är det inte så himla lerigt i deras hage men de får återkommande problem med hovbölder så jag bestämde i samråd med hovis att de får gå i hage på dagen och stå på box på natten. Sedan ska de få byta hage med stona – eftersom stona ändå ska tillbaka till ”sto-hagen” där föl-boxen och föl-hagen med övervakning finns. Den hage där stona går nu var egentligen hela tiden tänkt som hage till småhingstarna men eftersom Lusen var så orolig att vänja av till en början tänkte jag att det var snällast att flytta på trygga mamman istället för otrygga sonen. Men nu är killarna trygga och har en bra trygghet i varandra så nu klarar de av att byta hage 😀
Fina killarna <3
Undrar hur mycket otur man kan ha när man ändå är så liten?
Inte nog med att lilla Wille hade en hovböld på ena framhoven före helgen – nej nu idag var hovis här och skar upp ytterligare en hovböld på andra framhoven. Stackars liten <3
Men nu ska det förhoppningsvis bli bättre – och rätt snart helt bra.
I morgon får han vara kvar inne i boxen så att det läker lite i vart fall.
I tisdags åkte Curri och sent på kvällen kom Bitcoin och Poohlia hit <3 Fina ponnyer som åkt jättelångt men var så coola och lugna. De fick stå inne i samma box första natten och på morgonen släppte vi ut dem i en egen hage. Där fick de sedan vara ifred några dagar – vi var bara upp och kollade att de mådde bra. Så att de skulle ha en liten chans att landa lite.
På fredagen tog vi in dem en stund och de fick stå en stund i varsin box. Vi borstade också lite. Sedan ut igen.
Stackars Wille var superhalt och vi misstänkte genast en hovböld. Snälla hovis kom ut på sen eftermiddag och hittade mycket riktigt en hovböld som han skar upp.
Tyvärr var han precis lika halt nästa dag – mest troligt en hovböld även på andra hoven 🙁
Han fick gå ut på dagen men sen tog vi in honom för han haltade så förskräckligt. Jag har bett hovis komma igen.
På söndagen fick han snällt stanna kvar inne. Vi hade först Cuba och Lusen inne som sällskap men bestämde sedan att släppa ihop Poohlia och Cuba och sära på Lusen och Cuba sålänge. Wille och Lusen fick dela box och Bitcoin fick stå i egen 🙂
Det blev en hel del skrik från Cubas håll men hon höll sig rätt lugn. I morgon tar vi in henne till Lusen och låter honom dia. Sedan får Bitcoin och Lusen gå i hage ihop och stackars Wille får vara kvar inne med Cuba och Poohlia som sällskap. Hoppas hovis kan komma på fm men antagligen kommer ju inte Wille kunna gå ut direkt i alla fall – det måste ju läka lite också.
Det blir en del pyssel när man måste ha ett föl på box – kan jag säga. Men samtidigt så övar man ju också lite på saker de ändå måste lära sig. Wille har blivit rätt så gosig och det gör ju inget <3
Vi har så smått börjat lära känna Bitcoin och jag måste säga att jag är mäkta imponerad över hur otroligt väl hanterad och väluppfostrad (kan man ens säga så om ett föl?) han är. Han verkar vara mycket mild i sitt sätt eller så är han i chock över att ha bytt miljö (?) Kan stå uppbunden på gången, på och av med grimma utan krusiduller, man får borsta överallt, flyttar fint för tryck utan att vara skrämd. Fina killen <3
Bitcoin i somras <3
I morse åkte Curri iväg hem till sin nya ägare – en lång resa ända ner till Skåne-land. När hon gick ut ur stallet ropade Wille efter henne en stund men när vi gick ut med honom och Lusen och Cuba så var han helt lugn och tyst. Vi släppte in dem i den hagen där de båda två är födda och tillbringade sin första tid i livet. Efter några timmar så började han ropa och ropa efter sin mamma <3 Lilla gubben. Men emellanåt gick han ner till maten där Cuba och Lusen stod. Och ibland var det Lusen som kom upp till Wille (som ropade vid grinden) och liksom nästan frågade om han inte skulle hänga på ner till maten istället.
Och nu i detta nu så ser det ut så här i en transport på väg uppåt i Sverige
Finaste Pooh Etic Bitcoin på väg hem till oss. Med i samma transport följer även Poohlia, sto född 2012. Henne får vi låna av Charlie och vi ska ta ett föl på henne. Under tiden hon är här och innan det blir dags för att vara mamma så ska Emma rida in och utbilda henne. Hon är insutten och Emma har provat att rida henne lite i skritt och trav. En otroligt fin liten tjej <3
Så här se hon ut:
Självklart har jag ägnat mycket tid, allaredan, åt att välja hingst åt henne men jag har inte bestämt mig ännu.
Hennes stam är:
e: Veronas Gerswin
ue: Paddock Camargue
Med andra ord – KALAS-FIN 😀
Det är så härligt när hela flocken står och äter tillsammans utan att sura och jaga på varandra 😀 Då blir ”mamma”-hjärtat glad 🙂
Det var inte länge sedan som Curri (fuxen längst bort i bild) verkligen verkligen hatade Dela (den svarta i mitten) och nu står de glatt och mumsar ur samma hög med silage <3 Fina tjejer!
Lilla Wille ville hellre äta på mig än på silaget 😉
Nu är vi hemma igen och jag har nog aldrig i mitt liv känt så mycket att devisen: Borta bra men hemma bäst – stämmer så väl som nu. Jag kände en stor värme i hela hjärtat och gick bara omkring och log när vi kom hem. Jag verkligen verkligen ÄLSKAR mitt hem <3
Dagarna rullar på, rutinerna runt hästarna rullar på och livet är bara så underbart. Just nu har vi besök av fina bror med fru så vi är inte sysslolösa 😀
Emma fotade fölen:
Ulk d’été född 2008 e: Heratbreaker (KWPN) u: Hipipip de la Motte (welsh sekt B)
I mer än ett år har jag drömt om att betäcka Cuba med denna otroligt fina franska hingst. Eftersom han bara finns på fryst semin så har jag inte riktigt vågat mig på det. Nu i år så hittade jag ju ingen hingst som jag verkligen ville betäcka Cuba med. Men så kom jag på att Ulk finns ju. Sagt och gjort – i förra veckan beställde jag den frysta sperman och idag kunde jag hämta ut den på posten i Järna. Jag lämnade Cuba på seminstationen med ett stort fint moget ägg. Så det blir med stor sannolikhet insemination under morgondagen.
Jag har sålt fina lilla Curri – tillbaka till en tidigare ägare – och hon är nu betäckt med Speycksbosch Dancer (som ju är pappa till Miss Dancer). På tisdag om en vecka ska hon UL-kollas om hon är dräktig.
Så jag som hade bestämt mig för att inte betäcka om – står nu kanske (förhoppningsvis) ändå här med två dräktiga ston igen 😀 Men när jag fick Curri såld så kände jag att jag ändå ville betäcka Cuba igen. Det blir ändå hälften av jobbet nästa år. Curri åker till sin nya ägare i slutet på året när vi särar på stona och fölen.
Båda mina årsföl är till salu – två helt fantastiska små varelser som kommer bli helt underbara ridponnyer. Wille är definitivt ett hingstämne med sin fantastiska stam – honom säljer jag mer än gärna till någon som vill ta fram honom som hingst. Så om ni vet någon som letar efter en ponny att forma själv så vet ni var de finns 😀
