tja inte mycket … eller i vart fall inte mycket som är något att skriva om hem (så att säga). Vi jobbar på, några hästar har åkt till nya hem (alltså inte egna utan Ponnyteamets), vi fortsätter den dåliga hösten med ännu fler olyckor, sjuka och skadade hästar, dagarna rullar på med enorma mängder lera och vattensjuka marker.

Vad gäller våra egna hästar så är Cubas sena rätt fin – vad jag kan se men på onsdag är det dags för återbesök och ultraljud igen. Nido-ponken håller på att avlida av tristess … han hatar verkligen sjukhage och att stå så mycket på box. Nizze-fin har lite mugg men är på bättringsvägen och uppför sig också lite rastlöst. response of laboratory-adapted human hookworm and other nematodes to ivermectin Kakan och Amigo är friska och fina och uppför sig exemplariskt 🙂

Idag ramlade Emma av Nido – de skrittade ut och mötte Ponnyteams-gänget som var på uteritt. Det fungerar att rida förbi oss men sen så får Nido spelet och bockar och bockar och bockar. Eftersom Emma inte hade sadel så åkte hon av och gjorde sig faktiskt lite illa. Så pass illa att det är värre än hon någonsin under dessa dryga 10 år som hästtjej, har gjort förr. Fast ändå inte så illa … hon är blåslagen på vänster sida av kroppen och hon blev trampad på undersidan av foten, konstigt nog. Stackars liten skrutta 🙁
När Nido hade fått av Emma så skenade han hem – vilket inte riktigt var i fas med igångsättningen … så i morgon får han nog vila och så fortsätter vi som planerat på måndag igen. Även han ska på återbesök på onsdag. Då måste han få klartecken att få gå ut i vanlig hage – annars vet jag inte riktigt hur han kommer reagera. Men vad ska jag då göra med Cuba som då blir ensam i sin sjukhage, ja det vet jag inte 🙁 Hon gillar inte heller sjukhage även om hon är lite mer ”foglig”. india ivermectin covid