Lite före påsk var vi på återbesök med Rocky för spiktrampsskadan. Jag, Emma och hon som har rehab där vi har gått med Rocky, var ganska överens om att vi trodde att Rocky var bra från skadan men att han har en extremt liten rörelsestörning höger bak. Vi tänkte att det kom från knät – typ lite överbelastad, vanlig ledinfl. När vi kom till kliniken fick han springa med en s k lameness control – man fäster elektroder på honom som har kontakt med en dator som mäter hans rörelser. Den ser så små störningar som våra ögon inte klarar av att se. Gränsen för vad datorn anser vara en störning går vid 0,17 och Rocky visade sig ha 0,18. Först bedövades då hoven bort för att lokalisera varifrån störningen kommer. Då visades ingen skillnad. Sedan bedövades knät bort och vips så var all störning HELT borta. Med andra ord – skadan är läkt och besvärar inte honom något mer. Jag blev himla glad. Glädjen blev dock extremt kortvarig. Av ren rutin togs det lite röntgen på knät och då upptäcktes en stor cysta i närheten av knäleden höger bak. KATASTROF! 🙁

Detta betyder att Rocky inte kommer kunna användas i avel – cystor nedärvs. Detta betyder också att man faktiskt inte vet om han kommer att hålla för vidare träning/tävling.

Det som gjordes där på kliniken den dagen var att spruta in kortison i leden från båda insida och utsida och på så sätt se om det kan hjälpa. Återbesök efter 3 v. Om detta inte hjälper finns några olika operationer som kan bli aktuella.

Håll nu alla tummar ni har för vår vackra finaste svarta skönhet!