Stolt

Jag är så stolt över min fina dotter – lyckas oavsett vilken ponny hon sitter på, rider mjukt och fint och alltid på ponnyns villkor.

Duktiga duktiga Emma <3

Tävlingsåret är slut och vi avslutar på en lägre nivå än vi började (i hoppning vill säga – inte i dressyr) – känns konstigt och sorligt men vi vet ju orsaken. Året har inneburit mängder med placeringar och vinster i både hoppning och dressyr på ungefär samma nivå. Vilket jag hela tiden har haft som mål – att Emma ska tävla på samma nivå i båda disciplinerna.

Jag ska göra en sammanställning per ponny precis som jag gjort tidigare – men det får bli en annan dag – nu kommer snart våra middagsgäster. Förhoppningsvis blir det mer tid över till vänner och umgänge nu när vi inte tävlar varenda helg 🙂

När sånt här händer ….

så önskar man att man hade frimärken som hobby istället för djur 🙁

Följande skrev Emma på Instagram för någon dag sedan:

21 placeringar med Cuba på de här 1,5 åren. Från våran första placering 9a i LC till våran sista reg LB 3a har vi 5 sjätte placeringar, 2 femte placeringar, 7 tredje placeringar, 6 andra placeringar och en vinst. Från inget alls till en andra placering i LA. Du är den finaste ponnyn i världen Cuba och jag är så glad för våra 1,5 år tillsammans. Kommer aldrig glömma våran sista placering med dig. Du är en sån fantastisk ponny, kommer alltid älska dig Cuba!

Detta skär i hjärtat på mig! Visst är jag själv förkrossad över att hennes tid som hopp-ponny är över och över att våra framtidsdrömmar för henne inte gick att uppfylla MEN vad är det mot vad Emma känner.

Men älskade lilla dotter och älskade finaste ponny – nu ska hon ge oss ett fantastisk fint föl och kanske kan det bli din hoppe-häst att tävla med bland stora hästar 🙂 Det är så vi får tänka nu!

Min fina

Är så himla glad i min nya ponny och speciellt nu när vi har två skadade hästar att ta hand om varje dag. Då blir det inte bara slit och släp utan faktiskt också ridning och väldigt rolig och bra ridning.

I onsdags var vi tillbaka till kliniken med Cuba och duktiga Linda gjorde ultarljud på Cubas sena igen. Hon hittade ingen jättestor skada så det var ju positivt, dock kommer det att ta tid att läka – vilket det ju alltid gör med senskador. Cuba kommer aldrig mer att få hoppa så högt som hon har gjort hittills men det var vi ju redan förberedda på. Vårt mål har ju hela tiden varit att försöka komma till SM men nu vet vi att det inte kommer bli med Cuba.
I och med att vi nu vet detta så har vi börjat planera för att låta betäcka Cuba i vår. Då vill vi hitta en stor häst, hopphingst, som ger stora avkommor. Eftersom det blir Cubas första föl kommer det att bli lite mindre och vi vill gärna att fölet ska bli liten storhäst och inte ponny. Sedan tänker jag mig, om allt går bra, att välja en riktigt fin dressyrhingst året därpå.

Cuba är rejält uttråkad av att stå i sjukhage och på box – så fort man ställer ut henne i sjukhagen så pratar hon jättemycket så fort hon ser mig eller Emma. Hon vill att vi ska göra något med henne. Tycker så synd om henne 🙁
Hon har zinkaband lindat nu och ska ha det i två veckor till (byts ca var 3e dag), sedan är det meningen att hon ska klara sig utan, utan att svullna upp – hoppas det!! Och om en månad ska vi tillbaka och göra nytt ultraljud. Hon ska också promeneras en till två ggr om dagen i 15 minuter – bara på gårdsplanen. Trist 🙁

Så här såg det ut när jag och Emma var ute i solen på barbackatur idag. Amigo är en cool kille som inte blir rädd för något i skogen, går gärna första när t.ex Nizze inte vågar. Jag vågade till och med trava lite – vilket är extremt ovanligt för att vara mig. 😀

Suck

Idag har vi varit HELA dagen på Mälarkliniken i Sigtuna. Hade bokat tid med samma vet som hjälpte oss med Cuba häromveckan. Jag fick gott förtroende för henne och hon har tagit god hand om oss hela dagen idag. Denna gång var det då alltså Nidos tur att få besöka klinik. Han har, under ca en månads tid uppvisat konstigt beteende vid ridning, främst galopp. Jag har varit väldigt rädd för att det skulle vara något med ryggen. Vi fick börja med att berätta allt och sedan klämde och kände hon genom hela honom. Han visade sig vara rätt öm i ganska många muskler. Sedan fick vi springa och vet. böjde. Ingen hälta bak men på bägge fram. Inte mycket men en väldigt stark reaktion vid böjning lågt på främst vä fram, men även hö fram. Vet. släckte kotan vä fram och hältan försvann vid böjning och på rakt spår – kvar på böjt spår. Då släckte hon knä vä fram och då kom det fram hö fram. Då släcktes även hö kota och då visade han något hö bak istället … :s
Vi bestämde att behandla båda kotorna fram och även vä knä, stillhet i två veckor och sedan återbesök. Han fick även Finadyne att ta i sju dagar. Detta främst för att han visar ömhet i flertalet muskler.

Vad kommer sig detta då – ja det är ju svårt att säga – tyckte vet. Hon spekulerade i både ändrat underlag, överansträngning, för lite vila.

Vad gäller överansträngning så känns det lite konstigt då vi ju har så många som vi tävlar och Nido har gått minst tävlingar av alla detta år – vi tränar väldigt allsidigt och han går långa dagar ute i hagen och bara är häst. Dock kan det ju vara så att just han som individ inte tål den träning just vi utsätter honom för men då lär det ju visa sig med tiden.

Vad gäller vila så hade han hel vila hela juli och det borde ju räcka men vem vet ju hur mycket han har busat och stojat i hagen i somras – istället för att vila?

Vi lämnade ju Nido på utbildning i juni och då ändrades ju underlaget som han tränades på och sedan när vi fick tillbaka honom så ändrades det ju igen – där kan jag känna att det finns en viss relevans i resonemanget.

Nu ska i alla fall jag hålla tummarna för att hans bakbens”hälta” försvinner av dessa två veckors vila och medicinering. Och att dessa frambenshältor är förklaringen till hans konstiga beteende vid ridning. Och är det inte fallet så funderar jag på att ställa av honom HELT hela vintern så han verkligen får bara vila och skrota i hagen. Vet inte om jag vill hålla på och spruta och behandla mer än så här. Ni som läser och har åsikter och tankar kring det här – säg dem gärna – jag vill mer än gärna höra andras historier om liknande fall och dyl.

Godkänd

Idag har Nizze genomgått en vet.bes helt utan anmärkning 😀
Duktiga lilla Nizze 🙂

Cuba har fått stå en stund i sjukhage och det tyckte hon nog var himla trevligt för en lång stund stod och bara och njöt i solen 🙂

På kvällen åkte vi till Jenny och tränade hoppning. Eftersom vi har lite brist på friska hästar f.n så fick lilla fina Amigo följa med 🙂 Han var helt underbar:

Besked eller snarare icke-besked

vad var vi fick idag. Det är fortfarande för tidigt i skedet för att kunna se ordentligt på ultraljudet hur det egentligen är ställt med Cubas sena. Att ytliga böjsenan är skadad är ett faktum – HUR illa det är vet vi inte än. Dessutom såg det också lite konstigt ut på gaffelbandet. Vi fick en ny tid på onsdag nästa vecka och då hoppas vi på att det syns lite mer.

Under tiden fick hon ett zinka-bandage som ska bytas om 3-4 dagar. Hon ska stå på box eller i liten sjukhage (med hårt underlag), skrittas för hand i 2×15 min per dag rakt fram och bara på hårt underlag och absolut inte i några backar (vilket betyder fram och tillbaka på stallplanen) och hon ska få Finadyne en gång om dagen.

Skadan har med stor säkerhet uppstått på tävlingsplatsen förra söndagen. Där är det ett fjädrande underlag som de vattnade alldeles på tok för mycket vilket medför att det suger tag i hovarna på hästarna och det uppstår stora påfrestningar på hästarnas senor/gaffelband/ligament. Både vet. och en duktig hoppryttare/tränare har nu sagt samma sak om detta nya underlag som blir allt vanligare. Kotledsinflammation och dyl blir ovanligare men dessa, i mitt tycke mycket allvarligare, skador uppkommer istället och blir allt vanligare.

När jag upptäckte Cuba så kylde jag så mycket jag kunde under det första dygnet för jag trodde inte det skulle spela någon roll om jag fortsatte kyla efter det. Vad jag nu fick lära mig är att man ska fortsätta kyla HELA tiden. Det enda jag egentligen kunde ha gjort annorlunda och bättre är att jag skulle fortsatt kyla hela den här veckan som gått.

Förälskad

Åh vad jag är förälskad i min alldeles egna lilla ponny 😀 Han ”växer” för varje dag som går – allt blir bara bättre och bättre, trots att det var bra redan från början. Vilken pärla!

Att rida honom är en fröjd, att hantera honom likaså, han är super i skogen, i ridhuset och på ridbanan

Vi har haft en mycket bra helg – Emma tog med sig Mitra till Södertörn och tävlade avd. B med henne (LB – 90cm). På lördagen tog hon med sig en bom, första hindret, resten hoppade hon som om ingenting 🙂 På söndagen nollade hon. Emma kunde lägga henne perfekt på varenda hinder. Hon var cool-lugn från det att vi lastade in henne tills vi kom hem igen – ingen stress öht, hon tittade inte på hindrena eller det som var runt omkring på banan, hon hade inga som helst problem med några linjer eller med kombinationen. VILKEN ponny!! Jag är så grymt imponerad – hon är bara 6 år och har aldrig någonsin tävlat en inomhus-tävling och aldrig en regional. Visserligen har hon gått Lag-SM i fälttävlan men det är inte så högt och allt är ju utomhus.

Filmbevis från söndagen:

Inte rolig förmiddag

Idag har vi inte haft en rolig förmiddag – den hästen som hamnade på Strömsholm häromdagen fick idag vandra vidare till de evigt gröna ängarna 🙁

Detta tog mängder med energi och kraft från oss men lite fick vi gjort i alla fall. Dock hann jag inte med att göra något med min nya fina lilla ponny. Han fick gå ut med Nido och Kakan i morse och de hälsade knappt på varandra utan blev vänner direkt. Jag tror inte Amigo har fattat hur man äter från burarna med slowfeednät, så i natt i sin box fick han sin kvällsmat i ett nät. Förhoppningsvis lär han sig lite teknik i natt

Emma fick låna en av Ponnyteamets ponnyer till hoppträningen idag – Mitra fick följa med och det gick så himla bra. Vilket litet krutpaket 🙂

När vi kom tillbaka hämtade jag Amigo och han var så cool – kanske han hade lite bråttom in men det beror nog på att han säkert var hungrig. Vi provade Cubas dressyrsadel och den sitter som en smäck 🙂 Vi provade också ett fint träns som jag köpte för några veckor sedan på Hööks (faktiskt just till Amigo även om jag då inte visste om han skulle bo hos oss). Det passade jättefint på honom. Sedan tog vi en promend på ridbanan. I morgon ska jag rida en sväng 🙂