Häromdagen provade vi oss på att göra Padd Thai med räkor. Oj så misslyckat. Men igår lagade vi biffwok. Såå gott.
Receptet kommer från Zofias kök och du hittar det här!
Idag på morgonen har jag gjort choklad-mousse och dem visar jag bild på senare. Inklusive en recension om det var gott 🙂 I eftermiddag väntar en överraskning som jag kan berätta om i morgon.
Eftersom det är kvinnornas dag idag så måste väl även jag skriva en rad (eller flera) om det.
Jag såg en lista i Expressen över Årets kvinnor 2023. 100 namn var listade och det var högt och lågt. En intressant listan som täckte det mesta. Några stack ut mer andra för just mig.
Annie Lööf är en helt enastående kvinna i mina ögon. Jag kommer ihåg när hon och stod och lovade oss väljare att INTE samarbeta med SD. Jag röstade på C och var samtidigt såå rädd för att hon inte skulle hålla ord. Men det gjorde hon, hela tiden stod hon upp för exakt de värderingar som jag verkligen verkligen värnar. För mig var det en stor sorg när jag insåg att Annie Lööf inte längre kommer vara ett alternativ i nästa val. Men jag tror jag har valt min efterträdare.
I hela min uppväxt har Socialdemokratin varit någor fult, något man aldrig någonsin skulle kunna rösta på. När jag sedan växte upp och fick egna värderingar så blev det inte samma som mina föräldrar utan Centern som jag valde att lägga mina röster på. Men ju äldre jag blir och ju mer jag ser hur orättvisorna ser ut så blir jag mer och mer övertygad om att S är mitt nästa parti. Än så länge är jag medlem i C men till nästa val tror jag nog att jag gått över. Att Magdalena Andersson blev vårt lands första kvinnliga statsminister gör att man känner sig stolt över att vara svensk!
Om ni inte redan följer Jenny på instagram så börjar med det. Hon är helt enastående. Vilken kvinna och vilken förebild!!
Jag är inte en människa som lyssnar speciellt mycket på musik – vilket resten av familjen tycker är helt konstigt. Men denna kvinna tycker jag lite extra mycket om. Hennes röst är fantastisk att lyssna på.
Saker-ni-inte-vet-om-mig: När Molly var liten träffade jag henne en del i USA, Florida. Men det kommer hon nog inte ihåg, för hon var under 6 mån. gammal.
Den här kvinnan är något utöver det vanliga. Hon är rolig, informativ och ger sig aldrig. Står upp för både ridsporten och kvinnor. Amazing helt enkelt!!
Ja – vi har en lång väg kvar att vandra MEN det viktigaste är att vi – KVINNOR – håller ihop. Som Liza Marklund sa för rätt länge sedan:
Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra
Och det tror jag på. Vi MÅSTE hålla ihop. Stötta varandra, hjälpa varandra! Inte bara idag utan alla dagar, hela året.
Jag älskar att baka och då framför allt baka bröd. Visserligen är det roligt med t.ex tårtor men hur ofta har man ”behov” av en tårta? 🤣
Bröd däremot har man ju ofta behov av. I perioder bakar jag faktiskt bröd flera dagar i veckan. Försöker ofta baka en sån liten mängd så det går åt inom ett par dagar. Färskt bröd är verkligen toppengott. Jag bakar nästan alltid kalljäst, sätter degen på kvällen, bakar ut och låter sedan plåten stå i kylen och bröden jäser över natten.
Just nu är mjuka källarfranska favoritbrödet här hemma:
12 småfrallor:
1,25 dl mjölk
1,25 dl vatten
ca 18gr jäst
1 msk matolja
1/2 tsk salt
1 msk socker
6-7 dl vetemjöl
220gr (i min ugn) i 10 min. Jag brukar strössla vallmofrön över.
Att äta lunch ute är något vi gör ofta och absolut inte bara på sommartid. Vi älskar att grilla korv över öppen eld (glöd) och överhuvudtaget att vara utomhus.
Vinter igen … jag tänker räkna detta som bakslag nr 1. För det är alltid 3 bakslag innan våren anländer.
Förra veckan hade vi vår-väder på dagtid varje dag och det var bara såå skönt att vända ansiktet mot solen. Isen nere vid bryggan hade börjat krackelera lite och det kändes som att det inte skulle vara så långt kvar till årets första dopp (för er som inte vet så är jag kall-badare). Men nu snöar det, det ska bli runt 15 minus nån eller några nätter här i veckan och komma massor med snö tisd och onsd.
Den här bloggen har funnit i rätt många år nu. Det allra första inlägget skrev jag den 13 juni 2007, då hade jag haft egen häst i drygt 6 månader. Under årens lopp har det blivit 1750 inlägg. Och jag kan säga att jag rodnar när jag läser gamla inlägg. Men samtidigt, ganska bra att läsa för att komma ihåg och inse hur otroligt mycket jag har lärt mig och hur mycket jag har utvecklats. Ibland har det gått rätt lång tid mellan inläggen men jag har alltid velat ha den kvar för den är verkligen som en livsberättelse om mitt/vårt hästliv. Jag är glad att jag inte gör som jag gjorde 2007 – om vi säger så. Men det är ju helt naturligt att man lär sig och utvecklas.
Bilden är på mig och vår allra första häst – Sudden <3
Ett av mina absoluta favoriträtter är när Emma lagar Chicken Teriyaki. Såå gott. Vi köper Reko kyckling med skinn kvar. Steker knaprigt och serverar med teriyaki-sås, lätt ångad pak choi (som vi odlar själva – året om) och kokt jasmin-ris. Mmmmm
Med stigande ålder och mer erfarenhet på ”häst-kontot” så har jag (och Emma) kommit fram till att det är otroligt viktigt med:
Själv känner jag att ju mer jag lär mig desto mer undrar jag om jag verkligen ska rida något mer. Jag är inte och har aldrig varit en speciellt skicklig ryttare. Jag har heller inte några önskemål om att tävla eller träna för tävling eller liknande. Jag vill egentligen bara kunna rida en runda i skogen då och då.
Något som jag däremot är ba på är att läsa av en häst – hur mår den, är den stressad, har den ont osv osv. De hästar jag känner väl – dvs de som bor här – kan jag på långt håll i hagen se om det är något som är fel. På kort tid har jag ju nu fått erfara exakt hur duktig jag är på det. Både när Sessan och Madicken fick kolik såg jag på håll, när jag skulle fodra – att något var på tok. Tog mig tid att stanna och kolla närmare när jag fodrade för att se vad som var fel. Med Sessan var det ganska lätt att gissa kolik. Men Madicken hade andra symtom och det var lätt att se ATT hon hade ont, men inte vart. Med Cuba var det annorlunda – man skulle ha varit en helt novis och ändå se att något var total-galet!
Även förrut när vi hade många inackorderingar såg jag problem med flera hästar långt innan deras ägare hade förstått att något var fel. Jag är helt enkelt bra på att se hur en häst mår, både psykiskt och fysiskt. Det hjälper ju dock föga om man vill rida utan att förstöra sin häst …
Men tillbaka till rubriken – R+. Det betyder att man tränar med belöning (dvs plus) istället för att ta bort tryck (dvs minus). Jag belönar med något (t.ex ätbart, kli, eller likn) när hästen gör ”rätt”. Det vanliga inom hästträning är tryck och eftergift. Då tar man bort trycket när man får ”rätt” respons från hästen. Det kallas för R-. Minus för att man tar bort något när rätt sak uppnås. Plus för att man tillför något när rätt sak uppnås.
Jag och Emma har kommit fram till att vi kommer fortsätta rida med tryck och eftergift MEN aldrig så mycket tryck att det blir våld. Ett milt tryck om vi t.ex vill att hästen ska röra sig framåt. Om hästen inte förstår så ökar vi inte trycket utan tänker till och försöker hitta ett annat sätt att visa vad vi vill. Däremot sker all hantering med R+.
Jag har nog alltid gillat att laga mat men det är inte förens de senaste åren som jag verkligen uppskattar timmar i köket. Laga mat från grunden – gärna att det verkligen får ta tid – det är fantastiskt roligt. Vet inte exakt när det började men kanske en kombination av att vi upptäckte Sous Vide och att pandemin fick oss att börja odla grönsaker lite mer ordentligt.
Att Emma också tycker om att laga mat gör det ju inte sämre. Vi har dock helt olika sätt i köket. Hon hittar nästan enbart utländska recept som hon följer punkt till pricka. Jag letar svenska recept (inte nödvändigtvis svensk mat dock) som jag använder som ett utgångsläge. Jag älskar att improvisera i köket. Vad Emma dock lärt mig är att även om jag inte gillar en enskild ingrediens så kan/bör man ändå använda den för tillsammans med de andra så blir det gott.
Jag gissar att en del i det här är att timmar i köket med att skapa mat, bröd eller bakverk är som med handarbete – terapi.
Saker som vi inte längre köper i affären – för att det helt enkelt är bättre (och billigare) att göra själv:
Jag funderar på att försöka mig på att göra färskost och faktiskt även smör.
Tidigare i veckan blev det kroppkakor till middag. Trist, svensk husmanskost tänker några – jag tänker mat från grunden. Dock ”fuskar” jag och använder mig av bacon. Dels för jag helt enkelt gillar bacon och dels för att det är så enkelt jmf mot sidfläsk.
Jag har ansökt och kommit in på en kurs i trädgårdsodling i Studiefrämjandets regi. Den går av stapeln nu i vår med början i mitten av mars. Ska bli roligt och lärorikt. Det är en digital kurs vilket passar mig mycket bra. Det finns däremot en möjlighet att åka på ett studiebesök till kursledarens trädgård efter kursen.
Egentligen hade jag sökt till en längre/större kurs i regi av en yrkeshögskola (vilken kommer jag faktiskt inte ihåg nu) men det var en väldigt omtyckt kurs så jag fick ingen plats. Den var heller inte digital utan bestod av självstudier, lite digitalt arbete och x antal träffar under ett helt år.
