Onödigt väder

Vädret igår och i natt kan bara benämnas som jäkligt onödigt!

Igår morse minus 12 gr, i morse minus 4 gr. Det hade väl varit okej men allt som hände på de där 24 timmarna var onödigt.

Mitt på dan igår började det snöa och då var det fortfarande rejält kallt. Det snöade bara mer och mer och vid 15-tiden fullkomligt vräkte det ner. Det blåste också. Sedan slutade det både blåsa och snöa och strax därpå kom regnet – jamen vad kul 😫

Sedan regnade det hela kvällen och halva natten. Någon gång i natt blev det på nytt minusgrader. Hur tror ni min gårdsplan ser ut? Om vi säger så här – skridskor är det bästa färdmedlet idag. Vad trist då att jag inte ens har några skridskor 😩

När det hade snöat i några timmar och jag hade förstått att det skulle regna och sedan frysa på igen så gick jag upp till Frillans hage med täcke och en borste. Jag borstade bort all snö – typ nästan en hel decimeter som låg på hans rygg. Och så la jag på ett täcke. Någonstans där går väl ändå gränsen för vad en 23-åring ska behöva stå ut med, tänker jag. Först snö, sedan regn på det som gör att snön som låg ovanpå smälter ner och antagligen går rätt långt ner i pälsen, ihållande regn i flera timmar som sedan blir minusgrader igen. Det hade nog varit som ett ispansar runt Frillan idag om jag inte satt på täcke 😂
Han är inte så förtjust i täcke men han finner sig. Snart ska jag gå upp och ta av det igen för nu ska det vara fint och soligt några dagar.

Ja nu får man hoppas man klarar sig utan att bryta sig under dagen. Nicklas var gullig och saltade allt vad han kunde igår kväll men det hade inte haft jättemycket effekt idag. Det är nog sand som ska till och det får han fixa ikväll.

Ja just det – jag har fått diskbråcks-symtom på vänster sida av nacken igen. Nu vet jag ju att det inte är diskbråck men det är ju exakt samma symtom. Denna gång kände jag ju rätt snabbt att något var fel så i tisdags var jag hos naprapaten. Det känns lite bättre idag men känseln är bort i nacken, på axeln och framsidan av bröstkorgen (vänster sida). Så inga tunga lyft för mig.

Något jag aldrig gjort förrut

Häromdagen gjorde jag något jag aldrig gjort förrut – jag tappad Bitcoin 😱
Det är något jag verkligen predikar för alla som hanterar våra hästar – man tappar INTE en hingst! Och så gjorde jag det själv … och inte kan jag skylla på något annat än mig själv heller. Jag brast i koncentrationen och så vips så var han lös.

Tur han gillar mig, tur han inte blev rädd och sprang ut på isen, tur han inte fick för sig att dra en repa till stona eller ännu värre – till någon av de så hatade valackerna på gården. Ja TUR helt enkelt.

Vi var på promenad ner mot sjön (arbetspromenad alltså), plötsligt drar han ner huvudet och trampar på grimskaftet som var fäst i bettet, varpå tränset går sönder och bettet ramlar ur munnen på honom. Han blev väldigt paff först och sedan sprang han omkring lite precis där vi var, stannade vid lite gräs och där kunde jag bara gå fram och ta honom.

Förkyld

Jag är megaförkyld och det gör att jag inte orkar någonting. Om det var händelselöst innan blev ju inte direkt bättre nu 😫

Jag har i alla fall kommit igång och jobbat med Bitcoin. Han jobbas i Equibandet ungefär 3 gånger i veckan. Och från och med denna vecka ska han även skrittas för hand i skogen. Och sedan någon gång i februari ska han börja ridas igen.

Om 1 1/2 vecka åker jag och Nicklas till fjällen – det ska bli sååå otroligt roligt. Vi åker med Thomas och Lisa och vi åker till Björnrike. Emma stannar hemma och tar hand gården och djuren.

Dagarna rinner på

tack och lov har det vänt och blir nu ljusare och ljusare. Mörker är mycket värre än kyla enligt mig.

Det händer inte så mycket utan man går mest och väntar på att det ska bli vår. Och ändå vet man att det dröjer, rätt länge, än.

Idag lät jag Frillan springa så fort han ville – haha – det orkade han inte så länge 😍
Men det var rätt så roligt.

Summering 2018

Januari 2018
bjöd på en hel del snö. Honey åkte till sitt nya hem. Hennes dotter Rowena tog det hela med ro. Vi började gå på promenader utanför hagen med Pandora och Rowena – de skötte sig exemplariskt. Jag åkte till Botkyrka ridskola och träffade Rocky, han var där med sin nya ägare och tävlade. Fantastiska lilla fina hjärteponnyn <3

Februari 2018
Nicklas och jag firade – som vanligt – våra födelsedagar i fjällen. Denna gång blev det Åre. Det var en superhärlig resa men hemresan blev helt galen (om den kan ni läsa här: http://pernillaodlund.se/?p=4547).
I februari köper jag mig en alldeles egen häst – min första islänning – Sillfri from Montblairy, allmänt kallad Frillan. En helt underbar liten häst <3

Mars 2018
Mars månad består bara av en enda stor besvikelse. Bitcoin blir inte godkänd på ASRP´s bruksprov. Jag hade intalat mig att han inte skulle bli godkänd men blev ändå extremt besviken.

April 2018
vi släpper in Tate i lösdriften och det går som en dans. En bättre flockhäst och flockledare får man leta länge efter. Vem hade kunnat tänka sig det liksom?
Emma köper sig en PRE-hingst. Som vi dock väljer att kastrera innan han reser från Spanien.
Den 23 april föds Exsus Samwise e Orlande – Corland – Calvados och
den 25 april föds Exsus Mr Cayman e FS Mr Right – Orchis Frivaldi – Gimmic

Maj 2018
Den 5 maj föds Exsus Kiara e FS Mr Right – Veronas Gerswin – Paddock Camrgue
Ibero PM kommer från Spanien och är alldeles underbart trevlig och vacker <3
Jag blev extremt sjuk i hjärnhinneinflammation och blev sängliggande i nästan 2 veckor.
Vi sålde Rowena som dock blev kvar på bete.

Juni 2018
Bitcoin åker till Sofie Relander på inridning. Kommer hem och är precis så känslig och fin som vi önskade oss.
Rowena åker till sin nya ägare i Dalarna.

Juli 2018
Jag och Nicklas åker på semester till USA och lämnar allt ansvar och jobb till Emma. Foderbristen är ett faktum och ångesten över att hitta foder till vintern är ständigt närvarande.

Augusti 2018
Sommar, sol, värme och torka = räcker så kanske

September 2018
Vädret höll i sig hela september också. Inget eller i vart fall väldigt lite regn men massor med sol. Jag fick – vad vi då trodde – dicksbråck i nacken efter att ha slagit ner stolp. Senare visade det sig vara artros i nacken som vid ansträngningen irriterade en nerv så det blev inflammation.
Ryttar VM visades på tv och jag och Emma hängde en hel del framför tv och kollade. Mycket mycket roligt.
Mistery och Ibero åker på hoppträningar och det är otroligt roligt. Båda två är väldigt duktiga.
Conny kommer igång och rids ute själv i alla gångarter.
Emma börjar rida för en ny dressyrtränare som lär ut klassisk dressyr. Passar Emma som handen i handsken.

Oktober 2018
Ytterligare en otroligt höst-månad – solig och varmt och inget regn (jodå några dagar men inga mängder). Conny påbörjade hoppträningar och skötte sig helt fantastiskt. Jag började också ta lektioner av Emmas nya tränare (Ida) fast inte uppsuttet utan i Long Reining (långa tyglar). Man jobbar hästen från marken med långa tyglar och det är ungefär hur roligt som helst! Alla hästar flyttar från sommarhagar till vinterhagar.

November 2018
Denna månad gick i sorgens tecken. Två hästar fick vandra vidare till de evigt gröna ängarna 😔 (Tulci och Calle)

December 2018
Och denna månad gick i jobb-och-slitet´s tecken. Emma var ledig i två veckor och jag råddade runt allt själv. Det går väl i och för sig bra men det är också rätt slitit.
Exsus Pandora och Exsus Cayman får nya ägare (samma familj) och åker till sitt nya hem strax innan jul.

Så där ja

Nu är alla sålda. Precis som jag hoppades så får Cayman och Pandora komma till samma hem. Känns helt perfekt. De kommer åka härifrån på lördag, i morgon alltså. Känns så skönt att de kommer åka ihop den första gången för dem båda. Eller tja båda har ju åkt trp med sina respektive mammor till och från seminstationen men det var ju ett tag sedan. Speciellt för Pandora. Men henne har vi lasttränat med i somras.

Det blev ishalka här på gården natten till igår, så igår på kvällen efter middagen var vi tvungna att sanda och salta. Jag skulle lyfta upp en säck med salt för att ställa på pirran och köra ut till gårdsplanen. Då halvt om halvt välte pirran så handtaget tjongar in i pannan på mig. AJ! Det gjorde alldeles förskräckligt ont och jag har fortfarande huvudvärk.

Ja ni ser ju – inte så snyggt precis. Hoppas det går bort/över till julafton! 😩

Snön

Ja, sedan sist har det kommit snö som ligger kvar och lyser upp. Tänk vilken skillnad det blir. Dock med den nackdelen att det också blir halare. Och jobbigare om man har hästar med skor som ännu inte har fått snösulor. Men jag tycker nog ändå att fördelarna väger upp nackdelarna.

Det blev ingen träning för mig 😏 Jag har lite ont, lite varstans i kroppen (pga lite för mycket jobb) så jag orkar inte riktigt med att rida ”på riktigt”, ”åka häst” i skogen går dock bra. Så träningarna får jag ta itu med om ett tag när kroppen hunnit återhämta sig lite.

Vi har visat Pandora några ggr för olika kunder och vi har visat Cayman en gång. Caymans spekulant ville även se Pandora så nu håller jag lite tummar att de kan få komma till samma nya ägare. Vore perfekt.

Värst så svårt det ska vara

att blogga alltså 😝

Ja vad har jag gjort i 10 dagar sedan senaste jag bloggade … ja, jobbat, jobbat och jobbat. Usch så motigt det är med hästlivet när man är inne i gråa, leriga, mörka, kalla december. Just nu känner jag att en häst skulle kunna vara nog, inhyst hos någon, som man behöver åka till en gång om dagen och rida – lite lyxigt sådär. Men så ser ju inte verkligheten ut direkt. Nej det är inte mindre än 12 hästar här som behöver min omsorg. Alldeles oavsett väder och vind.

Emma har semester så jag roddar runt hela kittet by my self. Vilket är rätt så jobbigt men jag får försöka härda ut – jag ska ju ha semester i slutet av jan – början på feb.

Nu har vi hittat ett ridhus dit vi kan åka för att ta lektioner av Ida. Min första gång blir på fredag. Frillan har inte åkt härifrån sedan han flyttade hit så jag kände att jag nog skulle ta och lastträna lite. Det visade sig vara enkelt – han klev rakt på, jag lastade själv. Däremot är han inte helt cool med att så där men jag hinner öva lite till innan det är dags att åka. Och Emma får följa med på fredag (semester eller ej!). Det ska i alla fall blir hur roligt som helst. Kan inte ens komma ihåg när JAG åkte iväg någonstans för att rida för instruktör i ett ridhus 😄😄

Den där spanska hästen vi har – Ibero – han är ju bara för skön. Kommer från Spanien, bara varit här sedan i april, aldrig förr varit med om kyla, mörker och snö men oj vad han älskar att vara ute. Våra hästar går in kl 22 och inte ens då står han vid grinden och vill in. Han kommer inte ens när man ropar utan man får gå och hämta honom 😂
Det enda undantaget är stark vind – då tycker han det är läskigt och vill faktiskt hellre vara inne i sin box.

Jag har hunnit med att rida några ggr med vår nya inackordering. En otroligt trevlig familj som bor här i Nykvarn. Det är den äldsta tjejen i familjen, 12 år, som rider mest. I morgon är det dags igen. Då ska vi se om jag hinner visa någon lite längre runda, innan det blir mörkt. Hoppas det.

Regn på tvären

Inte ens Klara vill gå ut 😩

Egentligen skulle dagen ha börjat med en ridlektion för Ida, för min del, men eftersom det blåser typ 12 m/s och fullkomligt öser ner regn så avstod jag. Emma har ställt av sina hästar – börjar tänka att hon gjort rätt …
(nä då, så lätt ger jag inte upp men fyy för att ha häst i just sånt här väder)

Och vad gjorde jag då istället för att sitta och rida och ha roligt på hästryggen? Jo, jag gick ut i hagarna och försökte mocka bort lite efter det frusna vädret som varit. Gick sådär – en hel del är fortfarande rejält fruset. Så det får bli flera rundor i hagarna under helgen – åhhh så kul … (eller?) 😂

Grundvattnet vill ha regnet men jag föredrar nog det där frusna vita istället.

Positivt tänkande

I tider av nederlag och motgångar måste man öva upp sin förmåga till positivt tänkande. Det håller jag på med för fullt …

Jag är EXTREMT glad över alla hästar som bor här just nu. Ingen, verkligen utan undantag, lever rövare i hagen och springer eller bråkar med andra. Alla, också utan undantag, är väl uppfostrade och lätta att hantera. Det är så skönt att man kan gå in i alla flockar med mat och lägga ut maten och känna sig helt säker på att det inte blir bråk eller vara osäker för sin egen del.

Häromdagen släppte vi över en av Emmas ponnyer i sto-flocken. Ett 3-årigt sto. Det var det minst dramatiska ihopsläppet jag över huvud taget varit med om. Och jag tror det till stor del beror på ”världens bästa flockledare” Tate 😍

Idag tog jag in Cuba för lite extra pyssel. Nu när Cayman är avvand så finns ju bättre möjligheter för egen tid med Cuba. Jag vill ha lite koll på hennes juver. Så jag tog tempen – ingen feber 👍 och sedan gick vi ut på ridbanan och jag longerade henne lite. Mest för att hjälpa henne med att sina. Hon skötte sig – som alltid ❤. Efteråt fick hon stå inne en stund och äta lite extra.

På kvällen åkte vi på hoppträning med Bitcoin. Det gick dessvärre riktigt jäkla dåligt 😩 Helt plötsligt visste han inte hur man gör när man blir riden, gick inte fram för skänkeln, ville inte hoppa osv osv. Vi hade redan innan bestämt att detta skulle vara sista ridpasset innan dryga månadens vila. Så nu hoppas jag att han INTE kommer ihåg detta när vilan är över.

Just det – innan vi åkte på träningen red jag ut en sväng på Frillan och fick sällskap av vår ena inackordering och hennes fina lilla Hotten. Vi hade trevligt men ack så kallt ❄❄❄