ner som en pannkaka … höhö (har nog använt mig av den rubriken tidigare)
Emmas och Cubas kunskaper och nerver höll inte riktigt för 110 (väääligt höga) centimeter. På framhoppningen överhoppade sig Cuba gigantiskt – bommen hade legat kvar om den legat på 150cm jag LOVAR! Det var moddigt och tungt som tusan och Emma var nervös och klämde till lite extra vilket gjorde att Cuba, känslig som hon är, undrade varför allt inte var som vanligt och tänkte att nu j-lar gäller det att ta i. Tyvärr fick de med sig denna känsla in på banan. De tre första sprången var jättefina men sen kraschade hon in i ett hinder och blev väälidgt upprörd. Hon hoppade sedan den fint men kanske lite stort och fick massor med beröm av Emma. Sedan var det en kombination varav b-hindret var en oxer som var lika bred som hög och där tog kraft och mod slut och hon stannade.
Nu ska vi öva på breda oxrar som inte är så höga till en början. Emma uppfattar det som att Cuba tycker de blir läskiga när de är så breda, varpå hon överhoppar sig och blir fort trött. Emma tyckte också att banan var supersvår och blev såklart nervös.
Det blev en extremt lång dag då vi först kollade på stallkamrater som tävlade på morgonen, sedan hejjade på laget och sen var det äntligen vår tur att tävla. Men vi hade i alla fall kul.
Så här med facit i hand kan jag känna att vi gjorde fel (trots att tanken var god och rätt tänkt men ändå fel) att byta klass från lördag till söndag. Från början var de anmälda LB och LA på lördagen men sen kom vi på att dels skulle det vara sjysstast mot Cuba att inte behöva gå två klasser på samma dag och dels skulle bedömningen vara A:0 på söndagen och då tänkte vi att det kanske skulle vara lite enklare (färre språng). MEN vi tänkte nog ändå lite fel. På lördagen gick det ju så bra och båda hade lite språng i kroppen. Jag TROR att Cuba inte hade överhoppat sig så om vi hade startat båda klasserna samma dag. Därmed inte sagt att de skulle ha klarat sig felfria för det vet man ju aldrig. Men men alltid lätt att vara efterklok.
Nu blir det endast en lok LB på söndag för Cuba och sedan är det ingenting bokat för henne förrän om ca en månad. Då hinner vi träna på lite breda oxrar under tiden.
Skönt är i alla fall att Emma vare sig blir ledsen eller arg på sin ponny (som sååå många andra blir). Klart hon hade velat klara det men viktigast ändå att Cuba inte har gjort något fel och det fattar Emma. De gjorde båda sig bästa och det räckte inte hela vägen – mer är det inte med den saken. Hem och träna mer bara. Vi har sett så extremt mycket dålig ridning denna helg, extremt extremt mycket. Det är så tråkigt! Barn som blir arga på sina ponnyer för att de vägrar hoppa. Ryttare som lägger sina ponnyer fel och sedan piskar dem när de inte hoppar. Nä fyy vad trist. Arrangörerna var väldigt bra MEN jag hade nog sett att domaren var lite hårdare och sa till lite mer. Från och med i år är det ju hårdare regler vad gäller pisk och det ska märkas tycker jag.
