När man tävlar så mycket dressyr som vi gör så stöter man ju på många olika typer av domare och något som jag tycker är extremt viktigt är domarens kommentarer gör att ryttaren vill fortsätta träna och tävla. Om de är för negativa och om man inte över huvudtaget förstår sig på poängen så känns det så trist. Och det egentligen oavsett om man har fått, som man tycker, för höga eller för låga poäng.

Dagens domare på Norrköping var väälidgt bra, ett riktigt föredöme för domarkåren 😀

Följande kommentar längst ner på protokollet:

”Ponny med alla förutsättningar att utvecklas och en härlig bjudning. Formen och bärigheten sviktar dock stundvis för dagen även om ni visar att ni är på rätt väg. Ryttaren lotsar hästen genom programmet m mjuk ridning utifrån de förutsättningar och styrka som finns för dagen.”

Precis så vill man att en domarkommentar ska vara. Positiv men ändå peka på svagheterna!

Vi har alltså varit i Norrköping och tävlat LA:1 och vi fick (med nöd och näppe) med oss ett sista kval till 6-årschampionatet 🙂 Så ja, nu ska vi åka till Falkenberg i slutet på september 🙂 Känns roligt och pirrigt! Nu kan vi ägna resten av våren och hela sommaren på att finslipa LA-programmets delar för våra kval är verkligen inga poäng att ”skriva hem om” men vad gör det …. nöd och näppe räcker ju 🙂

Mycket av travprogrammet sitter som en smäck med 7or och 8or men allt galopparbete behöver arbetas med.

I morgon blir det tandläkaren med Rocky – vi är rätt säkra på att det är något som stör honom i munnen för Emma kan inte ens göra en halvhalt utan att han kör upp huvudet. Hon rider visserligen alltid honom med väldigt lätt hand men halvhalter måste man ju ändå kunna göra.