Det kan ni väl göra? I morgon åker vi till kliniken igen för ett återbesök. Vad jag hoppas på är att vi ska få klartecken att släppa ut honom i vanlig hage igen. Han vantrivs så enormt mycket i en liten fyrkant att han bara försöker ta sig ut, stackarn! Och eftersom han inte är så intresserad av mat så man kan inte muta honom heller. Cuba kan man alltid muta med mat.

Idag har jag byggt lite ny hage – en ny korridor för mina hästar att komma till vattnet. Den gamla korridoren var så groteskt vattensjuk att de sjönk ner till knäna och det känns inte så speciellt säkert. Nu får de lite torrare om fötterna 🙂

Jag har också provat mig på att rida ut själv i mörkret med pannlampa och det gick så bra så. Visserligen tyckte Amigo att han var tvungen att hålla lite extra koll på både det ena och det andra men han var inte så svårövertalad vid läskiga saker.

Jag gillar verkligen Amigo och han är en fantastisk ridhäst men vad gäller uppförande så märks det väldigt tydligt att han inte är någon Cuba inte. Lite bufflig och inte så lyhörd och lydig.. Många andra skulle nog kalla honom lydig men inte om man jämför med Cuba och det gör så klart jag. Men det ska jag nog råda bot på – tänkte mig på att försöka introducera klickern på Amigo. Det fungerade så himla bra på Cuba i början när hon var så reserverad. Nu är han inte alls på samma sätt som hon men det fungerar säkert bra på honom också. Eller … man kanske inte kan lära gamla hundar att sitta 😉